"Tydliga områden finns för stridsgruppen"

Vilka lämpliga konflikter finns det inom 600 mil från Bryssel som den nordiska stridsgruppen, NBG, kan fara till? Underförstått sägs det att det blir någonstans i Afrika. Magnus Jörgel vid Försvarshögskolan är expert på Afrika och förklarar varför Afrika toppar listan.

– Jag tror att medierna spelar en stor roll för att skapa den bilden. Medierna lägger grunden och politikerna hakar på. Afrika är störst och fattigast. Jag tror också att vår uppfattning av Afrika som något exotiskt ska vägas in. Det finns en allmänt Afrikaintresse. Den finns också en svensk Afrikatradition. Vi var med en gång och byggde upp Etiopiens flygvapen. I botten ligger naturligtvis folkmorden i Rwanda som kunde ske utan att väst ingrep, säger Magnus Jörgel. En annan sak är om vi är välkomna. Det är ett stort problem. Vi kan se nu hur det nya amerikanska Afrikakommandot haft svårt att hitta ett värdland. Till slut ställde som vanligt Liberia upp för USA. Min bedömning är att Sverige är välkommet överallt.

Afrika är som bekant en konflikternas kontinent. Vilka är för farliga?

– Den här frågan har två sidor. Den ena är att det är farligt och svårt. Den andra sidan är det är just därför som vi med en välutrustad och välutbildad trupp bör ställa upp. Man bör nog undvika konflikter där det saknas en vilja till lösning. Som till exempel östra Kongo. FN-truppen i Kongo skulle behövas förstärkas mycket om den ska kunna göra någon nytta. Afrikas horn med Eritrea, Etiopien och Somalia är en annan konflikt att akta sig för. Å andra sidan skulle en västtrupp kunna göra stor nytta i ett sådant område. Det visade sig i Sierra Leone som var en konflikt som ingen ville ta i. När Storbritannien kom dit och satte hårt mot hårt lyckades man skapa lugn.

 – En västtrupp som NBG skulle betyda mycket om den kom till ett område. Den har tekniken och en massa understödsenheter som underrättelsetjänst, medicin och eldkraft. Den bästa lösningen är nog en blandning mellan afrikansk trupp som har kunskapen och västtrupp som har tekniken. Afrikanerna är egentligen bara skyttesoldater som åker i oskyddade fordon.

En lågoddsare är, enligt Magnus Jörgel, Guinea- Bissau i Västafrika som håller på att falla samman som en gång Liberia och Sierra Leone. Centralafrikanska republiken och Tchad kan vara andra möjligheter. Där finns redan ett FN-mandat och underlag för att fatta nya beslut.

– Det finns väldigt tydliga områden just nu för stridsgruppen i och med att den har en hög beredskap och är välutrustad. På Afrikas horn skulle man kunna ta kontroll över Mogadishu och göra samma sak i Guinea för att säkra hamnen och flygplatsen för att den vägen föra in mer trupp. Det är det NBG är utbildad och utrustad för. Det är en insats som är väl avpassad för en styrka på 1 500 till 2 000 soldater. Det finns experter i stridsgruppen som kan få igång en hamn och en flygplats. Man har med sig ingenjörssoldater som kan röja landningsbanor.

– Det är uppenbart att man här har tänkt till. Det är mycket smart uträknat och själva idén är att ha en kärna med fixare som har en skyddande ring av soldater. Soldaterna kanske sätts in några dagar i början sedan fixar man hamnen och så kommer huvudstyrkan. Det pratas om att det kan vara styrkor från FN eller Afrikanska unionen eller ytterligare en EU-stridsgrupp. Man kan också tänka sig en annan variant där man sätter in en liten del av NBG för en kort insats.

Försvarshögskolan har utvecklats till något av ett Afrikacenter som stöder både Försvarsmakten som regeringskansliet.

– Vi sitter med i många arbetsgrupper vilket jag tycker är jättespännande, säger Magnus Jörgel och räknar upp de viktigaste Afrikaprojekten på Försvarshögskolan.

Afrikaprojektet med professor Bo Huldt är beställt av försvarsdepartementet. Projektet beskriver Afrika ur ett NBG-perspektiv, och ska ses som ett komplement till den vanliga militära underrättelsetjänsten. Försvarshögskolan ska ge en bakgrund till konflikten och titta specifikt på frågor som till exempel ungdomsproblemen i Guinea-Bissau som är enormt stort. Den militära underrättelsetjänsten, Must, har utvecklats mycket på senare tid och Afrikadesken har enligt Magnus Jörgel ökat otroligt mycket de senaste åren.

Inge Tiösthielm beskriver på strategisk nivå konflikter i Kongo, Sudan och Afghanistan och ser på de bakomliggande orsakerna.

Projektet security sector reform, SSR, för regeringen. Tidigare har SSR handlat mest om före detta Sovjetunionen. Nu har man även tagit upp Afrika och Magnus Jörgel medverkar i detta projekt.

Under året kommer det inom ramen för det så kallade multinational experiment series, MNE, att göras ett stort experiment på Guinea som gått med på att låta sitt land spela med som en sönderfallande stat som ska stödjas med en fredsinsats.

Av Jan-Ivar Askelin. Ur Framsyn, nr. 4 2007 (ute 14 december 2007)

Mer information

Magnus Jörgel

Tidningen Framsyns webbplats (nytt fönster)