Krigsvetenskap

– om krig och krigföring idag och imorgon

I internationella sammanhang brukar krigsvetenskap tolkas både som ett samhällsvetenskapligt ämne och som en yrkesutbildning för officerare. Ofta skiljs dessa åt i två olika ämnen som exempelvis ”war studies” och ”military science”. På Försvarshögskolan, där krigsvetenskap är ett huvudämne, inryms båda dessa tolkningar. Utbildning i krigsvetenskap har två syften: dels att öka förmågan att studera krig och krigföring, dels att öka förmågan att bedriva krig och krigföring. Med utgångspunkt i forskningsfrågor kan Krigsvetenskap indelas i fyra ämnesområden: Militärteori, Operationskonst och taktik, Militärstrategi samt Militär logistik.

Läs mer om krigsvetenskapens ämnesområden

Ämnesområdena överlappar till del varandra och har gemensamma drag genom en generell vetenskaplig utgångspunkt. Operationskonst och taktik samt militärstrategi har en tydligare koppling till de militära ledningsnivåerna, och behandlar mer specifikt praktisk tillämpning.

Ämnets viktigaste uppgift är att bidra till den beprövade erfarenhet som är grunden för utbildning av officerare och för att utveckla officersyrket. Napoleon och Irakkrigets generaler må vara nog så intressanta, men det är kombinationen historia och samtid som skapar nya perspektiv för framtidens vinningar. I centrum för Krigsvetenskapliga studier hos oss står den militära yrkesrollen och användningen av militära maktmedel. Kort sagt: forskning och studier om krig och krigföring från ett officersperspektiv.

Utbildning inom Krigsvetenskap

För närvarande ges kurser i krigsvetenskap inom Officersprogrammet, inom de militära uppdragsutbildningarna samt som fristående militära uppdragsutbildningar.

Officersprogrammet

Militär uppdragsutbildning   

Några exempel på Krigsvetenskapliga kurser:

Grundkurs militärteori inkl metodutbildning
Fortsättningskurs militära operationer
Påbyggnadskurs militärstrategi