Krigsvetenskap

På den här sidan kan du läsa mer om ämnet krigsvetenskap som bara finns på Försvarshögkolan.

Krig och militär maktutövning

De grundläggande studieobjekten för krigsvetenskapen vid Försvarshögskolan är krig och militär maktutövning. Forskningen syftar till såväl kunskapsutveckling som till utveckling av praktiska förmågor hos främst militära yrkesutövare.

Typiska krigs­vetenskapliga forskningsfrågor rör krigets natur, militära medels användbarhet, militära organisationers modus operandi och hur militära förmågor skapas, leds, organiseras och verkar i olika typer av insatser.

Kunskapsutveckling och interaktion mellan människa och teknik

Krigsvetenskapen studerar också drivkrafter i militära organisationer, officersyrkets villkor, och hur man förklarar seger och nederlag i slag, fälttåg och krig.

Krigsvetenskapen handlar även om kunskapsutveckling kring systemfunktioner, till exempel ledningssystem och interaktion människa – teknik – organisation, samt kring praktisk ledning av militärt förmågeskapande före insats, förmågenyttjande under insats och förmågeåteruppbyggande efter insats.

Var och en av dessa faser – före, under och efter insats, rymmer frågeställningar hela vägen ifrån individuell stridsteknisk nivå till samhällelig strategisk nivå.

Krigsvetenskap är en samhällsvetenskap

Krigsvetenskap är en samhällsvetenskap i den meningen att krig, krigföring och väpnade konflikters dynamik och aktörer ofta analyseras i en vidare social, politisk och kulturell kontext.

Forskning som rör ett så komplext fenomen som krig måste med nödvändighet inkludera flera olika kunskaps­perspektiv – alltifrån den militära professionens praktik till mera generiska kunskaps­perspektiv från de vidare samhälls- och humanvetenskaperna.

Försvarshögskolan ger även utbildningar inom krigsvetenskap.

Uppdragsutbildning inom krigsvetenskap