Militärhistoriska seminarier

Militärhistoriska avdelningen vid Försvarshögskolan ber härmed att få presentera en ny termins öppna seminarier.

Som vanligt tillämpar vi en bred definition av ämnet och vi är glada över möjligheten att därmed kunna få presentera aktuell forskning för en större krets. Liksom tidigare äger seminarierna rum på onsdagar eller torsdagar klockan 15.00–17.00, normalt med professor Lars Ericson Wolke som seminarieledare. Försvarshögskolans mäss ger efteråt möjlighet till postseminarium.

Normalt krävs ingen föranmälan till dessa seminarier. Frågor eller förslag till kommande ämnen mottages gärna på militarhistoria [at] fhs.se.

Lokal är Lejonsköldska salen eller Sverigesalen, Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37.

Välkomna!

Seminarieprogram 2017

19 januari 2017
Alastair Finlan, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan
The Origins of Special Forces in the United Kingdom

23 februari 2017 
Bert Edström, docent i japanologi vid Stockholms universitet och Non-resident Senior Research Fellow vid Institute for Security and Development Policy.
Den japanske militärattachén Makoto Onodera och hans verksamhet i Stockholm under det andra världskriget.

27 april 2017

___________________________________________________

Tidigare seminarier

10 mars 2016 – torsdag
Per Iko, Försvarshögskolan
Vingar till vinterkriget: Flygplan för finska flygvapnet genom Sverige 1939–1940

5 april 2016 – tisdag
Anna McWilliams och Mirja Arnshav
Stalins ubåtar: En arkeologisk undersökning av vraken efter S7 och SC-305

18 maj 2016 – onsdag
Andreas Linderoth, Marinmuseum
Introduktionen av torpeder och torpedbåtar i den svenska flottan

1 juni 2016 – onsdag
Christer Lokind, Michael Fredholm, Thomas Magnusson
Svenskt flyg under kalla kriget: Incidenter, kränkningar och tavelförsäljare

16 december 2015 – onsdag
Mikaela Sundberg, Stockholms universitet
Främlingslegionen inifrån – ett organisationssociologiskt perspektiv

Den franska Främlingslegionen är kanske världens mest berömda militära förband. Den har omgivits av en aura av mystik och heroism.Män har värvat sig dit för att söka äventyret eller undfly rättvisan. Trots – eller tack vare – den hårda disciplinen fostras en unik kamratskap.

Eller? Docent Mikaela Sundberg har haft möjlighet att följa Främlingslegionen inifrån, i kasernen, under tjänsten och på fritiden.Bland hennes iakttagelser är hur Främlingslegionen inte bara kapar medlemmarnas band till människor utanför organisationen, utan även begränsar uppkomst och upprätthållande av band mellan medlemmarna.

För att förklara hur Främlingslegionen ändå kan hålla samman trots en mångfald av olika etniska bakgrunder och språk, för Mikaela Sundberg fram ett nytt teoretiskt begrepp, "atomistic unity". Resultatet har hon presenterat i boken "A Sociology of the Total Organization - Atomistic Unity in the French Foreign Legion ", utgiven av Ashgate.

19 november 2015 – torsdag
Fred Hocker, Vasamuseet
Utvecklingen av sjöartilleriet under Vasa tid

Vilken effekt hade sjöartilleriet under 1600-talet och vilken verkan gav det under sjöstrid? För att få reda på detta tillverkades en exakt kopia av en av Vasa kanoner, komplett med laddningsverktyg med mera. I oktober 2014 var det möjligt att genomföra en provskjutning vid Bofors i Karlskoga. Dessutom fanns tillgång till en replik av Vasas fartygssida att använda som mål och pröva dess hållbarhet.

Det är bland annat med underlag från resultatet av dessa provskjutningar Fred Hocker kommer att föreläsa om.

23 april 2015torsdag
Fil dr Cristina Prytz, Uppsala universitet
Änkors nådår – Kronans ansvar för soldatfamiljerna under indelningsverket

Under åren från 1560 och fram till det tidiga 1720-talet upplevde Sverige fler år av krig än fred. För att klara av de utmaningar som dessa krigsår medförde genomfördes i Sverige – liksom i många andra europeiska länder vid den här tiden – en sällan skådad utbyggnad av statsadministrationen.

Cristina Prytz - som 2013 mottog Delegationens för militärhistorisk forskning stipendium för detta projekt - ställer frågor om hur både individer och statsledningen såg på statens ansvar för utskrivna och krigsbefälet genom att sätta fokus på krigarnas familjer under perioden före 1680.

Genom att studera kronans respons på änkors och barns suppliker framgår att, till skillnad från legosoldater, betraktades både utskrivna och befäl som familjeförsörjare i en hushållskontext, och inte som enskilda individer utan förankring. Den form som både det äldre och det yngre indelningsverket fick baserades på tanken att de stridande var del av ett äkta par. Det överensstämmer även med hur kronan utdelande donationer, förläningar och nåder, samt med vilka som fick tillgång till tidiga pensionssystem (som krigsmanshuskassan).

27 maj 2015onsdag
Överste Bo Hugemark, professor Kent Zetterberg, redaktör Olof Santesson
Projektet Försvaret och kalla kriget
Den svenska armén under det kalla kriget – Respektingivande eller för stor?

19 februari 2015 
Fil dr Fredrik Thisner, Försvarshögskolan
Indelta inkomster – Kontantlös avlöning av officerare?

Fil dr Fredrik Thisner vid Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, beviljades 2010 forskningsmedel från Handelsbankens forskningsstiftelser i form av ett personligt stipendium. Syftet var att under tre år genomföra en studie av det yngre indelningsverket. Detta förknippas gärna med Karl XI:s reduktion, men blev en av den svenska statens grundbultar under närmare 200 år. Utöver att avlöna mer än hälften av rikets officers- och underofficerskårer och nästan samtliga civila ämbetsmän på lokal nivå, finansierade det också hela kavalleriet. Systemet kännetecknades av en långt gången decentralisering, en synnerligen agrar framtoning och skatter som betalades i naturaprodukter. I någon mening var det med sin säregna drag också ett slags "svensk modell" utan några närmare utländska paralleller. Frågan om hur detta system däremot fungerade i praktiken har fram till nu inte varit föremål för en närmare systematisk undersökning.

18 mars 2015
Jan-Olof Grahn, Försvarets radioanstalt
Signalspaning före FRA – Forceringen av de kejserliga ryska koderna

Signalunderrättelsetjänst är en verksamhet med gamla anor. Åtminstone på 1600-talet bedrevs kryptoforcering i ett flertal länder och benämningen "svart kammare" (cabinet noir) myntades för de hemlighetsfulla rum där forceringsarbetet genomfördes.

En Rysslandsdetalj existerade vid den svenska Generalstaben redan 1906. Vid detaljen tjänstgjorde under första världskriget löjtnanten Gösta Frisell. Han kom att vara verksam vid forceringen av det kejserliga ryska kryptot. Eftersom krigsutbrottet 1914 hade inneburit att den ryska utländska telegramtrafiken till stora delar måste förmedlas över Stockholm kunde en mycket stor mängd värdefull information avtappas. Den verkliga historien saknar heller inte thrillerliknande episoder, som att Frisells hustru från Tyskland bar med sig papper med kodgrupper och dithörande information instuckna i korsetten.

Jan-Olof Grahn har närmare femtio års erfarenhet av tjänstgöring vid Försvarets radioanstalt i olika befattningar, från värnpliktig till bland annat chef för den militärt inriktade underrättelseverksamheten under det kalla kriget. Han är nu verksam som historiker inom myndigheten.