Japanska perspektiv på Stillahavskriget utforskas i ny bok

16 augusti 2012

Kampen om Stilla havet - Den kejserliga japanska flottans hangarfartyg, ges ut av Norstedts förlag nu i augusti . Boken utgår bland annat från intervjuer med krigsveteraner, dagböcker och brev från dem som var med.

Varför har du intresserat dig för stillahavskriget?

– Anledningen till att man skriver en populärhistorisk bok om Stillahavskriget är inte så kontroversiell – det är det mest omfattande och kostsamma sjökrig som har utkämpats. I västvärlden publiceras det varje år en uppsjö av litteratur runt det, men den är i huvudsak baserad på amerikanska källor. När jag och Niklas Zetterling började skissa på det här projektet för fyra år sedan ville vi skriva en bok som istället belyste de japanska erfarenheterna av kriget, alltså att utgå från de som medverkade i kriget.

– Vi valde att studera två hangarfartyg – Zuikaku och Shokaku – främst för att de hade en förhållandevis intressant operativ historia, men även för att det inte finns några böcker varken på svenska eller engelska som utgår ifrån dessa.

Förutom att följa ett antal personer får läsaren också möjlighet att lära sig hur det japanska utbildningssystemet för officerare fungerade, på vilka grunder man tog beslutet att gå i krig, och hur operationer som till exempel attacken på Pearl Harbor planerades och genomfördes.

Hur har ni valt att studera kriget?

– Vi försöker sätta personerna och besluten i ett större politiskt, kulturellt och militärt sammanhang. Bland annat diskuterar vi frågor som kamikazeförbandens tillkomst, kampviljan mot den amerikanska övermakten, fältbordeller och strategiska överväganden i relation till den forskning som finns.

Var det något som var speciellt intressant?

– Målsättningen var inte att kullkasta den forskning som finns runt kriget, och det är knappast möjligt när man mest utgår ifrån erfarenhetsberättelser som vi gör. Vi ville fylla ett fält med nytt material som introducerar japanska primärkällor och sekundärkällor runt kriget, och även forskning som hittills inte gått att läsa på annat än japanska. Tanken är att presentera ett verk som vänder perspektivet från ett amerikanskt fokus på kriget till ett japanskt. Det är i mitt tycke en viktig fråga som berör hur vi förstår samtida krig. Mycket av den litteratur som publiceras är "eurocentrisk" och "amerikaniserad" – men vill vi på allvar förstå samtida konflikter, krig och krigföring, så är språk och kulturella kunskaper en förutsättning.

Foto: Anna-Karin Jonsson