Lär av historien inför framtida uppdrag

31 augusti 2012

Per Iko, chef för Försvarshögskolans militärhistoriska avdelning och arrangör, konstaterade i sitt inledande anförande att en operation utomlands inte kan bli framgångsrik om man inte först noggrant gjort sin hemläxa.

– Sverige har deltagit i ett flertal insatser i länder som vi har en svag kulturell koppling till, och vi kan anta att det blir fler i framtiden, säger Per Iko. Då måste man studera den kulturella, sociala och historiska kontext man ska verka i, och det gäller inte bara manskapet på plats. Allmänheten här hemma är berättigad till en upplyst diskussion om varför vi ska sända personal på riskfyllda uppdrag på andra sidan jordklotet.

På torsdagen initierades alltså en sådan diskussion om Mali, som under det senaste halvåret prövats hårt av en statskupp i huvudstaden och ett uppror i norr.

– Det finns inga beslut om internationella insatser, men det är väl värt att hålla sig orienterad, om en multinationell operation skulle bli aktuell i framtiden, säger Per Iko.

För vem finns Mali?

Fredrik Eriksson, lektor på Militärhistoriska avdelningen, inledde med en historisk exposé över Mali under 1 000 år. Han beskrev en region som präglats av handelsvägarna genom Sahara och längs Niger, och där kontrollen har skiftat mellan olika folkgrupper genom århundradena. Dagens gränser skapades av kolonialmakterna, bland annat med syftet att slå sönder redan existerande strukturer, vilket innebär att lojaliteten till centralmakten på många håll är svag. Etniska och kulturella band är långt starkare.

– Vem är intresserad av att behålla Mali i sin nuvarande form? frågade Fredrik Eriksson som avrundning och antydde att man bör hitta ett bra svar före en eventuell intervention.

Tar Frankrike täten?

Karl Sörenson från Krigsvetenskapliga avdelningen fyllde i med ett perspektiv som är centralt när det kommer till många afrikanska stater, nämligen det franska. Banden mellan Frankrike och deras forna kolonier är starka, och Frankrike är sannolikt det land som tar täten om det blir en insats.

– Ja, min gissning är att Frankrike i så fall tar initiativet, säger Karl Sörenson. Fransmännen kommer att vara måna om att få till en internationell uppslutning, som de ändå vill behålla kontrollen över, och Sverige kan mycket väl få en förfrågan om att bidra.

Lars Ericson-Wolke, Militärhistoriska avdelningen, använde avslutningsvis exempel från tidigare insatser i Tchad och Afghanistan för att illustrera vilken typ av utmaningar man kan ställas inför. Våra soldater, utbildade för svenska förhållanden, kommer att möta andra stabsstrukturer och andra klimat och prövas på helt nya vis. Det gäller också materielen, som självklart slits på ett annat sätt i Sahara jämfört med Norrbotten.

Bilden: Professor Lars Ericson-Wolke