Skattjakt på 60 meters djup
17 juli 2012
Det känns som att vara delaktig i en Jacques Cousteau-expedition på väg ut till vrakplatsen, en timmes båtfärd ut från Böda hamn på Öland, med forskarkollegor, dykgrupp och filmteam. Det är lika spännande varje gång som forskningsfartyget Askholmen ankrar upp i närheten av vraket.
Ofattbart stort vrak
Vrakplatsen är enorm. Trots att vraket fallit samman och är sprängd i fören återfinns babordssidan intakt. Den är nedfallen så att man tydligt kan se dubbla rader av kanonportar. Styrbordssidan har fallit isär utåt. Här syns flera kanoner som suggestivt sticker ut från kanonportarna på övre batteridäck. I mitten har vraket kollapsat i ett myller av timmer, däcksplankor, kanoner, lavetter, gångspel och mycket, mycket annat. Skeppsarkeologiskt är det som att öppna en burk med massor av godsaker.
Forskaren och marinarkeologen Niklas Eriksson från Södertörns högskola har gjort en första avritning (karta) över skrovresterna. Trots avritningar, robotvideofilm och våra beskrivningar av dimensionerna blev vrakets storlek något av en överraskning för dykarna. Vraket börjar på 62 meter djup och fortsätter ner till 70-75 meters djup.
En dykare gör ett fynd! Foto: Ingemar Lundgren
Som ett brottsplatspussel
Det är spännande att försöka kartlägga händelseförloppet utifrån alla utspridda pusselbitar. Vi känner oss som analytiker i ett kriminaldrama på TV. Benknotor finns kvar från de många svenska örlogsmän som gav sitt liv i sjöstriden mot danskar och lybeckare. Brända trädetaljer vittnar om intensiteten i stridens slutskede. Var började branden? Hur gick explosionen till? Flög verkligen masten upp i luften som en pil? Frågorna är många. För mig som forskare ligger huvudfokus på de över hundra eldrör och lavetter som spritts ut över vrakplatsen (eldrör + lavett = kanon). Därför var det extra roligt att kunna identifiera en av de två största kanonerna som togs ombord på Mars – en kanon som mycket väl kan ha vägt mer än fyra ton, kanske ända upp mot fem ton. Dessa tunga pjäser är viktiga pusselbitar i vår förståelse för taktik, stridsteknik och sjöstrider under 1500- och 1600-talen.
Nya fynd – en riktig skatt!
Förutom vår vetenskapliga dokumentation av kanonerna och skrovet så upptäckte dykaren Fredrik Skogh något silverglänsande i samband med dokumentärfilmningen. Det visade sig att några silvermynt låg öppet ovanpå vrakrester och glimrade till när ficklampornas sken svepte över dem. En sensation! Kunde det vara några av de 200 000 silverdaler som enligt lybska källor ska ha funnits ombord? Mynten är bärgade och visar Erik XIV, klädd i riddarrustning med krona och riksäpple. Inskriptionen på myntet lyder "CVI VVLT DEVS DAT" eller fritt översatt från latinet till "Gud ger åt den han vill". Snart kommer du att kunna se dessa mynt, då de kommer att ställas ut på museum.
Silverdaler. Dessa från 1567 och ej de bärgade men i övrigt identiska.
För dig som håller dig till tåls kommer det även en dokumentärfilm om amiralskeppet Mars på TV. Dokumentären väntas visas under nästa år.
/Ingvar Sjöblom
Kontaktperson
Ingvar Sjöblom
Fo-företr Targeting
Militärvetenskapliga institutionen, Krigsvetenskapliga avdelningen, Sektionen för operationskonst



