Allvarlig utveckling i Jerusalem - bakgrund och analys

6 augusti 2017

De senaste åren har spänningarna ökat i Jerusalem och under sommaren har läget försämrats ytterligare. Försvarshögskolans forskare Björn Brenner bevakar händelseutvecklingen i staden och ger här en kort bakgrund till vad som nu sker.

De senaste veckornas protester i Jerusalem är oroande. Inte sedan den förra palestinska resningen, för snart 20 år sedan, har staden sett sådana spänningar mellan israeler och palestinier och mobiliserat så många människor på gatorna som nu. Vad vi ser utspelas idag är dock inget som sker ur tomma intet utan del av en större pågående upptrappning. Läget är allvarligt och ytterligare oroligheter är att vänta under hösten.

Religiösa platser får allt större betydelse

Jerusalem är helig mark för muslimer, judar och kristna. Den viktigaste religösa platsen och epicentrum för dagens spänningar är Den heliga esplanaden, Tempelberget också kallad. Det var härifrån som profeten Muhammed sägs ha gjort sin himmelsfärd. Det var också här som patriarken Abraham sägs ha erbjudit att offra sin son Isak till Gud. Judar menar att här en gång tiden stod de första judiska templen.

Idag är Den heliga esplanaden en böneplats bara för muslimer. Judarnas böneplats ligger nedanför Den heliga esplanaden, vid Västra muren. Emedan spänningarna mellan israeler och palestinier inte främst handlar om religösa motsättningar blir ändå religiösa platser särskilt viktiga, just på grund av det symbolvärde och den djupa betydelse de har i respektive kultur.

Den heliga esplanaden och dess status quo

Efter det att Israel erövrade Jerusalem från Jordanien i 1967 års krig slöt israeliska ledare en överenskommelse med de muslimska ledarna i staden. På grund av platsens djupa betydelse för alla parter beslutades att endast muslimer, även fortsättningsvis, skulle få be uppe på Den heliga esplanaden.

Platsen skulle dock hållas öppen för alla att besöka. Den judiska platsen för bön skulle i denna överenskommelse förbli nere vid Västra muren. Således, medan Israel rent territoriellt kontrollerar Den heliga esplanaden sedan 1967, har platsens religiösa suveränitet hitintills fått fortsätta ägas av muslimerna.

De senaste händelserna

Oroligheterna i och kring Den heliga esplanaden har pågått i decennier men har tilltagit i intensitet ånyo de senaste två åren. I mitten på juli 2017 dödades två israeliska vakter och två skadades vid en av ingångarna. Israel svarade med att stänga området helt och hållet inför fredagsbönen. Detta gav i sin tur upphov till stora böne-protester på gatorna utanför. När sedan myndigheterna åter öppnade ingångarna till Den heliga esplanaden visade det sig att man hade utökat det tekniska tillträdesskyddet.

De muslimska ledarna protesterade mot detta och menade att sådana förändringar innebar avsteg från den tidigare status quo-överenskommelsen. Följande fredag vägrade därför muslimer att passera genom de nya säkerhetsanordningarna och böne-protesterna fortsatte därmed ute på gatorna. Under denna tid skedde samtidigt ett våldsdåd mot israeliska bosättare på Västbanken med flera döda som följd. Även flera palestiner dödades under dessa veckor. Till slut plockade israeliska myndigheter bort de nya säkerhetsanordningarna och spänningarna har avtagit för tillfället.

För vidare lägesanalys, läs och lyssna på Björn i media

"Israel-Palestine tensions: metal detectors at al-Aqsa"
https://www.youtube.com/watch?v=K1pd49zVmqI

"Spänningarna fortsätter efter fredagsbönen" (22 min in)
http://t.sr.se/2velZeM

"Protester efter metallbågar på Tempelberget" (85 min in)
http://t.sr.se/2tPx2G9

"Palestinier sköts till döds efter knivattack"
https://www.svd.se/expert-fler-valdsamheter-vantas-i-jerusalem

"Israel backar men konflikten fortsätter"
https://www.svd.se/israel-backar-men-konflikten-fortsatter/i/senaste

Läs även Björns debattartikel om Jerusalems betydelse

"Ambassadflytt kan utlösa ny våldsvåg"
http://www.svd.se/trumps-flytt-av-ambassad-kan-utlosa-valdsvag/om/presidentbytet-i-usa