Framstående talare på doktorandkonferens

24 oktober 2017

I mitten av oktober hölls en doktorandkonferens om militär kultur och strategi med inbjudna internationella talare, bland andra Risa Brooks från Marquette University (USA) och Bettina Renz från University of Nottingham(Storbritannien).

Under två dagar i oktober arrangerade Försvarshögskolan en doktorandkonferens på temat Det moderna kriget – militär kultur och strategi. Liknande arrangemang har genomförts tidigare, nytt för i år var att framstående internationella forskare hade bjudits in.

Kjell Engelbrekt– I år ville vi höja kvaliteten. Det övergripande syftet äratt stärka profilen på skolan genom att delta i internationella akademiska samtal om bland annat krigsvetenskap och statsvetenskap, säger Kjell Engelbrekt, arrangör för konferensen tillsammans med professor Alastair Finlan och docent Chiara Ruffa, samtliga från FHS.

Chiara Ruffa, som har planerat den första dagens innehåll, fyller i:

Chiara Ruffa

– Tanken var att bjuda in dynamiska talare för att täcka olika områden. Vi ville ge doktorander en glimt av var forskningsfronten ligger i dag samt ge dem redskap att utveckla sina egna projekt.

Civil-militära relationer

Chiara Ruffa var också en av dagens fyra talare, hennes föreläsning handlade om militära kulturer i fredsbevarande operationer och stabiliseringsoperationer. Övriga talare var Bettina Renz från University of Nottingham som behandlade Rysslands militära nysatsningar under 2000-talet samt Magnus Christiansson från FHS som talade om försvarsplanering bortom rationalism, exemplifierat med USA:s komplexa system för försvarsindustriupphandling.

Dagens mest långväga gäst var Risa Brooks från Marquette University i Milwaukee, Wisconsin. Hennes forskning fokuserar på civil-militära relationer, militär effektivitet samt militära organisationer och terroristorganisationer. Hon är författare till Shaping Strategy: The Civil-Military Politics of Strategic Assessment (Princeton University Press, 2008) och många vetenskapliga artiklar om internationell säkerhet.

Militär effektivitet

Porträttfoto Risa Brooks Risa Brooks inledde med att utmana den gängse bilden av att militär effektivitet bottnar i stora och teknologiskt sofistikerade styrkor. I stället menar hon att att militär effektivitet handlar om hur väl stater använder de militära resurserna för att uppnå sina mål, vilket kan mätas utifrån de fyra övergripande faktorerna; integrering, responsivitet, skicklighet och kvalitet. Hon betonade att dessa faktorer avsiktligt är abstrakt formulerade för att möjliggöra anpassning till olika sammanhang.

– Det kan vara så att faktorer som stärker effektiviteten i ett uppdrag har få fördelar, eller till och med främjar ineffektivitet, i ett annat uppdrag.

Andra sidans strategi

Effektivitet, som enligt Risa Brooks inte kan likställas med militär eller politisk seger, handlar om att skräddarsy den militära styrkans struktur och doktrin utifrån egna styrkor och svagheter. Även motståndarens styrkor och svagheter bör analyseras.

– Att tänka på vad den andra sidan har för strategi kan verka logiskt, men den analysen saknas tyvärr ganska ofta, säger Risa Brooks.

Risa Brooks talade även om militär kultur och här nämnde hon uppdelningen mellan politik och militär, som hon tycker är problematisk ur strategisynpunkt.

Inspirerande dag

Flera av deltagarna vid den första seminariedagen vittnade om en positiv, inspirerande och intressant dag.

– Hela dagen har varit högkvalitativ, en av höjdpunkterna var Bettina Renz som gav en mer nyanserad bild av läget i Ryssland, säger Lars Henåker, doktorand i krigsvetenskap.

Han fick medhåll av Lisa Justesen, doktorand i statsvetenskap.

– Det är roligt att så pass duktiga personer kommer hit, jag hoppas att det här kommer att fortsätta framöver.

Den andra seminariedagen ägnades åt att diskutera utmaningar och begränsningar för akademisk forskning inom säkerhets- och försvarsstudier, samt åt att försöka beskriva forskningsfronten inom området. Samtliga i panelen ansåg att de senaste årens fokus på "små krig" och väpnade uppror tycks ge vika för ett förnyat intresse för mellanstatliga konflikter och krig, liksom för den militära organisationen.