Frivilliga stöttade samhället under flyktingsituationen

27 februari 2017

Flyktingsituationen 2015 innebar svåra påfrestningar för det svenska samhället. En ny rapport visar att frivilliga underlättade krishanteringen. Men för att frivilligorganisationer på ett effektivt sätt ska kunna möta samhällets behov vid kriser behövs rutiner och samordning.

Vilken roll frivilliga kan spela inom krisberedskapen aktualiserades hösten 2015 i samband med flyktingsituationen och under skogsbranden i Västmanland 2014.

– Frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resursgrupper (FRG) är ofta i fokus när det talas om frivilligas roll inom krisberedskapen. Flyktingsituationen visar dock att fler delar av det civila samhället kan stötta samhället och tillvarata allmänhetens engagemang, säger Viktoria Asp, analytiker på Crismart och författare till rapporten.

Svårt matcha behov med resurser

Det vanligaste under hösten 2015 var att frivilliga gjorde ideella insatser som att dela ut mat och kläder, ordna aktiviteter för asylsökande eller driva olika former av boenden. De offentliga aktörer som samverkade med frivilliga är överens om att det civila samhället gjorde värdefulla insatser under flyktingsituationen.

Migrationsverket använde frivilliga som personella förstärkningsresurser. Omkring 100 personer från frivilliga försvarsorganisationer timanställdes. Ytterligare behov fanns men matchningen med frivilligresurser uteblev. Myndigheten saknade vana av att arbeta med frivilliga, samtidigt som frivilligorganisationerna inte lyckades hitta medlemmar som snabbt kunde ta uppdrag.

Förbered för frivilligsamverkan

– Det offentliga klarar inte av att hantera stora kriser på egen hand. Frivilliga kommer att behövas och offentliga aktörer bör därför redan i förväg skaffa sig kunskap om vilka organisationer som är aktiva på orten och fundera på vilket sätt de kan stötta den egna myndigheten, säger Viktoria Asp.

För att försäkra sig om tillgång på särskilt kompetens som stabsassistenter och kriskommunikatörer kan myndigheter sluta avtal med frivilliga försvarsorganisationer. Ett problem som pekas ut i rapporten är att varken någon enskild frivillig försvarsorganisation eller samarbetskommittén FOS har mandat att företräda samtliga organisationer.

– Det finns 18 frivilliga försvarsorganisationer i Sverige. För att kunna vara ett effektivt stöd till det offentliga under en kris behöver de samordna sig och lägga konkurrensen och prestigen åt sidan, säger Viktoria Asp.

Intervjustudie

Studien Frivilligresurser under flyktingsituationen – frivilliga försvarsorganisationer och trossamfunds förmåga att möta samhällets behov hösten 2015 har genomförts av Crismart på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Den bygger på intervjuer med myndighetspersoner på lokal, regional och central nivå, och frivilliga från frivilliga försvarsorganisationer, trossamfund och andra delar av det civila samhället.

Foto: Johan Bävman/Malmö stad