Marinen fyller 495 år - hur ser framtiden ut?

7 juni 2017

Idag, onsdag 7 juni, fyller svenska marinen 495 år. Marinen grundades 1522 när Gustav Vasa köpte ett antal fartyg från Hansastaden Lübeck, vilket blev svenska kungliga flottan. Idag utgörs marinen av både flottiljer, amfibieförband och baser.

Historien i all ära. Men hur ser framtiden ut inom marin krigföring?

Vi frågade två av våra experter inom marin krigföring, övlt. Anders Enström och prof. Jerker Widén, som tillsammans med sina kollegor forskar och utbildar inom marin taktik, strategi och doktrin vid Försvarshögskolan.

Fem trender inom marin krigföring

1. Fartyg och vapen agerar självständigt

Datoriserade system och robotar kan autonomt ingripa i situationer utan mänsklig påverkan, enbart med stöd av den programmering människan gett maskinen. Några exempel är autonoma ubåtar eller obemannade farkoster som genomför riskfyllda räddningsaktioner på brinnande fartyg.

Fördelar med autonoma system är att de kan vara aktiva dygnet runt, kan bearbeta mer information än människor och användandet sparar egna människoliv. Men robotarna skapar också en etisk forskningsfrågeställning – ska länder verkligen utveckla robotar som dödar människor? Vilka effekter får det på lång sikt?

2. Längre räckvidder

Nya sensorer synliggör vattenområden där vi tidigare ansåg det svårt att bli upptäckt. Moderna missilsystem har också längre räckvidd och träffar mål långt bakom fronten med stor precision. Den ökade räckvidden gör att vi tvingas ifrågasätta det klassiska begreppet "försvarslinje" – är det ett begrepp som fortfarande kan användas framöver, när fiendens missiler kan träffa mål på platser vi inte tidigare väntat.

Utvecklingen inom obemannade farkoster och bioteknik gör också att vi måste omvärdera hela förståelsen av vad långdistansvapen kan vara. Kanske kommer en motståndare i framtiden kunna sjösätta en ål som simmar självständigt till en försvarsanläggning och på plats förändrar sig till en fågel som flyger in genom ett fönster till ledningsrummet och där detonerar. Hur skulle man bemöta ett sådant hot, och vilket krigsförbands ansvar blir det?

3. Satelliter - det går inte att gömma sig

Rymdområdet utvecklas snabbt och moderna befälhavare använder en kombination av marina sensorer och rymdburna satelliter för att få en bild av läget i motståndarens baser. Krigsstrategin måste förändras när fienden ser rakt in i militärbaser och områden som tidigare betraktats som säkra. En angripare med satelliter kan t.ex. se utspridningen av militär personal och anfalla där försvaret är tunnast.

Stater måste utveckla metoder för att stänga av fientliga satelliter eller att undgå upptäckt.

Konceptbild, satellit

4. Internet of Things – uppkoppling och hopkoppling av saker

Den ökade sammankopplingen av system och sensorer skapar nya möjligheter, både civilt och militärt. Ditt kylskåp kan exempelvis skicka en notis till din mobil om att mjölken är slut när du befinner dig utanför mataffären. Din nya bil kommunicerar med garageporten som öppnar sig automatiskt när du kör upp på infarten. Uppkopplade saker genererar stora datamängder, vilket möjliggör helt nya typer av underrättelser och sårbarheter.

Föreställ dig att fienden exempelvis hackar Hemköp i Haninges matleveranssystem, och i deras loggfiler hittar att Hemköp tagit emot en jättebeställning av mat till marinbasen på Berga. Av denna matbeställning kan fienden förstå att marinbasen kommer förstärkas med fler trupper framöver.

5. Högre krav ställs på personal när fartygen blir färre men mer avancerade

Förr hade de marina stridskrafterna fartyg byggda för en eller två uppgifter, men de var inte särskilt avancerade. Idag är det tvärtom – färre fartyg förväntas klara en uppsjö olika uppgifter.

Trots det byggs fartygen i ungefär samma storlek och har lika många besättningsplatser som tidigare, vilket tvingar den enskilde medarbetaren att bli mer multikompetent för att sköta fartygens nya användningsområden. En sjöofficer idag har många fler arbetsuppgifter än förr, och ska inte bara kunna ge instruktioner till sonaroperatören, hon eller han ska dessutom veta hur fartyget navigeras, använda artillerisystemen och vara skicklig inom data- och radiosignalering.

Marinen har också en utmaning i att hitta personal med hög teknisk kompetens som kan hantera och utveckla våra avancerade tekniska system. Vi tävlar om ingenjörer med många andra heta branscher, exempelvis spelindustrin och IT-sektorn.

Hur kommer Sveriges marina förmåga se ut om 495 år?

Svårt att säga, men sannolikt är att vi kommer se en upplösning av miljöerna; det vi idag kallar marinmiljön, markmiljön och luftmiljön – framtidens stridskrafter kommer kunna verka där de behövs och inte vara låsta till särskilda miljöer eller uppgifter.

Redan under de kommande 10 åren tror vi på snabb utveckling inom fältet autonoma svärmar, som får allt mindre vapen och sensordelar. Det kommer ge stor inverkan på strategiarbetet.

Skeppen som Gustav Vasa köpt in från Lübeck löper in i Slätbaken i Östergötland, juni 1522. Källa: Sjöhistoriska muséet.