Om FoUN

FoUN avser:

• att verka för kvalitet och samordning av Försvarshögskolans forskning och utbildning
• att stödja utvecklingen av professionsutbildning för officerare och utbildning inom krishantering
• att verka för att FHS blir en respekterad samarbetspartner inom området samhällets skydd och säkerhet, både inom akademin och i det omgivande samhället
• att i högre grad verka på strategisk och inriktande nivå
• att stärka forskningsmiljön inklusive de doktorandmiljöer som finns i syfte att underlätta FHS strävan att söka en egen forskarutbildningsområdesrättighet
• att genom tydliga och spårbara beslut bidra till ökad kvalitet och robusthet i FHS kärnverksamhet
• att se över och förbättra systemen för ansökningar av externa forskningsmedel
• att tydliggöra och förbättra existerande kvalitetssystem inom lärosätet, med ett tydligare fokus på uppföljning
• att göra lärosätets akademiska system mer robusta och mindre personrelaterade
• att sträva efter administrativa system som är enkla att förstå och underlättar verksamheten.

I ett kortare perspektiv fokuserar FoUN på:

• Rektors operationalisering av FHS Vision 2014
• att ena FHS kring en ansökan om en gemensam forskningsområdesrättighet
• stärkt forskning och inrättandet av en forskarskola i syfte att ytterligare stärka sammanhållningen
• pedagogisk utveckling.

Om Forsknings- och utbildningsnämnden

Ansvarsområde

3 § Försvarshögskolan ska ha en forsknings- och utbildningsnämnd. Forsknings- och utbildningsnämnden ska ansvara för forskning och för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Nämnden ska i övrigt svara för de uppgifter som Försvarshögskolan beslutar.

Ledamöter

4 § Forsknings- och utbildningsnämnden ska bestå av minst elva ledamöter. Flertalet av ledamöterna ska vara personer som har en anställning vid Försvarshögskolan som

1. professor, annan lärare eller forskare för vilken det krävs lägst doktorsexamen eller motsvarande kompetens, eller
2. lärare inom ett visst ämnesområde och är officer samt har gått igenom högre militär utbildning eller motsvarande utbildning ...

... Försvarshögskolans styrelse ska utse ytterligare högst tre ledamöter som ska vara lämpliga för uppdraget och inte vara anställda vid Försvarshögskolan. Av dessa ska minst en ledamot representera Försvarsmakten och en Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De studerande vid Försvarshögskolan har också rätt att vara representerade i nämnden med minst tre ledamöter.

För en unik och efterfrågad utbildning

Ett gemensamt kandidatprogram kommer att inrättas. Detta är ett sätt att stärka FHS unika profil och genom att bedriva undervisningen i program beräknas också genomströmningen och lärosätestillhörigheten att stärkas. Detta innebär också att Försvarshögskolan bör koncentrera sig på de områden där vi är unika oavsett program eller kurser.

De flesta och viktigaste förutsättningarna för att bygga ett eget akademisk system för officersprofessionen och en adekvat utbildning för krishantering finns redan på plats inom Försvarshögskolan. Rektors operationalisering av FHS vision innebär att vi siktar på att lyckas med det som bland annat ingenjörer, läkare och sjuksköterskor redan uppnått i form av egna professionsvetenskaper, och därtill hörande högre akademiska offentligheter.

Officersutbildningen är en utpräglad professionsutbildning. Kvalitet och relevans är de två fundament som alla professionsutbildningar måste vila på. Vad det gäller kravet på relevans intar Försvarshögskolan en särställning då vi har en stor del officerare anställda som lärare och forskare. Detta faktum talar för en utbildning vid FHS och emot att förlägga sådan utbildning eller forskning på andra universitet och högskolor vars fokusområden är helt andra än officersprofessionens.

Tanken är att man bl.a. som officerare på sikt ska kunna leva hela sin karriär i systemet, från officersprogrammet till doktorsexamen. Denna lösning är också mycket mer effektiv för staten, då pengar som till exempel satsas i doktorandprogrammet nyttjas flera gånger: först genom kompetenshöjning av både organisation och person, sedan genom successiv "avtankning" av kunskap in i officersutbildningen. Detta system används med stor framgång inom till exempel ingenjörsvetenskaperna. Att de som doktorerat också tjänstgör i försvarsmakten blir i ett sådant system naturligt.

För en stärkt forskning och forskarutbildning

En framtida ansökan om forskningsområdesrättighet för FHS måste bygga på en stark och trovärdig akademisk kärna. Utifrån den probleminventering och konferens som FoUN genomförde under 2011 identifierades ett antal såväl möjligheter som hinder i det fortsatta arbetet. Viktiga frågor handlar om att utveckla den högre akademiska kompetensen (professorer, docenter) vid FHS samt att stärka och synliggöra samverkan mellan ämnen (t ex genom gemensamma akademiska publikationer). Starka samarbeten med andra lärosäten samt en ökad andel externfinansiering blir också betydelsefulla byggstenar i arbetet. FoUN verkar för att skolans kvalitetssystem och interna styrmedel så långt möjligt bidrar som stöd och incitament till den utpekade riktningen.

Forskningen på FHS är på många sätt unik nationellt. Högskolan präglas av forskning av långsiktig karaktär med fokus på militär applikation, kris och säkerhet. Den präglas även av beställningsforskning och uppdrag, främst från försvarsmakten, med krav på användarnytta. Detta är i sig inte unikt. Det som gör FHS unik är dess miljö som skapar en naturlig mötesplats mellan civilt och militärt. Det finns ingen annan plats i Sverige som bedriver forskning inom denna kontaktyta.

FoUN har till uppgift att förstärka och bibehålla de kompetenser som ger skolan sin särprägel. Nationellt handlar det om att tillvarata de möjligheter som mötet i forskning om krig, säkerhet, folkrätt, kris och relaterade ämnen öppnar upp. Internationellt innebär detta att stödja produktiva korskopplingar mot de lärosäten och forskningsinstitut ute i världen som inriktar sig på liknande forskning.

FoUN har inrättat en arbetsgrupp för att leda arbetet med en översyn av hela doktorandprogrammet i tätt samarbete med FM. FoUN anser att rutinerna för uppföljning av doktorandernas arbete bör skärpas, till exempel genom inrättandet av en "internrevisionsgrupp", en grupp bestående av de främsta akademiska företrädarna på respektive berörd myndighet. En bättre uppföljning kan klargöra de krav som ställs i samband med FHS/FM doktoranders studier samt förenkla rutiner för att identifiera och avsluta arbeten som inte uppfyller dessa krav.