ERROR: TypeError: null has no such function "getProfileImage"
  • Start
  • Pi-dagen ”3.14”: Så används matematiken militärt
Marcus Dansarie på pi-dagen

Pi-dagen ”3.14”: Så används matematiken militärt

Idag är det den 14/3, även känt som pi-dagen. Pi-talet är en känd matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. Pi och andra matematiska begrepp används dagligen inom militären och är viktiga för alla officerare att behärska.

Dagen till ära har vi pratat med några erfarna militärtekniker för att undersöka hur matematik appliceras på olika sätt inom Försvarsmaktens verksamhet.

Marcus Dansarie är lärare vid Försvarshögskolan och har tidigare arbetat på ubåt

– På ubåtar är sonarsystemet ett viktigt verktyg för att förutsäga avstånd och position till närliggande fartyg och andra mål. Sonaroperatören kombinerar då ljudet från sonaren med trigonometriska formler för att räkna ut vinkeln och avståndet till målet.

Ubåten skickar sedan vidare de marina observationerna till högre chefer. Då behövs kryptografi för att chiffrera och hemlighålla kommunikationen på vägen. Inom kryptografin används matematiska begrepp som statistik, informationsteori, abstrakt algebra och talteori.

Marcus Dansarie visar radarekvationen.

Marcus Dansarie visar radarekvationen.

Sverige en erkänd kryptonation

Sverige har länge varit ett uppskattat land inom det kryptografiska området. Under andra världskriget knäckte den svenske matematikprofessorn Arne Beurling krypteringen hos tyska krigsmaktens så kallade ”G-skrivare”. G-skrivaren var en teleprinter som tyskarnas högre staber använde för att skicka krypterade meddelanden mellan varandra. Genom Beurlings matematiska insatser fick svenska regeringen tillgång till hemlig tysk information under flera år av kriget. För att knäcka G-skrivaren använde Beurling sig av matematiska fält som harmonisk analys, komplex analys och potentialteori.

Sannolikhetslära viktigt för militära underrättelsetjänsten

Martin Bang är en av Försvarshögskolans experter på militär underrättelsetjänst. Den militära underrättelsetjänstens uppgift är att bedöma hotbilder i omvärlden. Då är statistik och sannolikhetslära viktiga begrepp att kunna hantera.

– För att bedöma hotbilder samlar underrättelsetjänsten in stora mängder data från omvärlden genom signalspaning, mänskliga kontakter och öppna källor som sociala medier. Den insamlade informationen filtreras och bearbetas sedan med hjälp av algoritmer och andra matematiska verktyg för att göras användbar och begriplig för analytikerna. Militära underrättelsetjänster kan exempelvis använda prediktiv modellering av sociala medier-data för att tidigt förutse folkliga uppror, vilket gjordes i Egypten under arabiska våren. I takt med att informationssamhället skapar större datamängder blir det viktigt för underrättelsetjänster att behärska djupare matematiska koncept som AI-stödd data mining och data farming.

Martin Bang med böcker om kvantitativ underrättelseanalys

Martin Bang med böcker om kvantitativ underrättelseanalys.

Utan matematik missar luftvärnets granater och missiler

Michael Reberg är militärteknisk sektionschef på Försvarshögskolan, men var tidigare bataljonschef inom luftvärnet och där var matematiken väldigt viktig att ha koll på.

– För en luftvärnsofficer är det nödvändigt att kunna räkna ut räckvidd, möjligheter och begränsningar i egna och motståndarens luftvärn och andra vapensystem. Matematik används även för att beräkna hur luftvärnet påverkas av saker som jordrundningen och atmosfärens lufttryck och fuktighet. Sedan behöver man kunna räkna ut projektilbanor för granater och missiler, bedöma radarprestandan och förstå hur motståndarens telekrig inverkar, exempelvis ifall de skulle störa luftvärnets radar.

Michael Reberg visar en radarekvation som lärs ut vid Försvarshögskolan.

Michael Reberg