• Start
  • Unik informationssatsning kan väcka frågor och oro
Förstasidan på broschyren Om kriget kommer från 1961 och broschyren Om krisen eller kriget kommer från 2018

Unik informationssatsning kan väcka frågor och oro

I slutet av maj får alla svenska hushåll broschyren Om krisen eller kriget kommer hem i brevlådan. Informationssatsningen är unik. Senaste gången en liknande broschyr skickades ut var 1961. Hur skiljer sig broschyrerna åt och hur har myndigheterna förberett sig för att besvara allmänhetens frågor?

– I den gamla broschyren var språket relativt byråkratiskt med hänvisningar till lagtexter. Det kan vara svårt att konkretisera. Den nya broschyren är skriven på lätt svenska med ett inkluderande språk. Dessutom är textstorleken större vilket även det gör den lättare att ta till, säger Sofie Lindberg, analytiker på Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.

Porträtt av Sofie Lindberg på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet.

Sofie Lindberg

Om krisen eller kriget kommer skickas ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som 2017 fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett informationsmaterial om hur vi kan förbereda oss för situationer då samhället inte fungerar som vanligt. Det kan vara längre elavbrott men också krigsfara.

Andra hot

I broschyren från 1961 ägnades flera sidor åt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN). Medborgarna tipsades bland annat om att man kunde slänga sig i ett dike för att minska mängden radioaktiv strålning vid ett anfall.

Liknande kapitel saknas helt i 2018-års version. Hoten har förändrats. Istället för kärnvapen finns det råd kring hur du ska agera vid ett terrorattentat.

Kontaktcentrum ska ge svar

Samhällsinformation om hur vi medborgare kan förbereda oss för kriser och ytterst krig hör inte till vanligheterna. För att besvara allmänhetens frågor har MSB därför startat ett kontaktcentrum dit allmänheten på olika sätt kan höra av sig för att få svar.

– Kontaktcentrumet kan bli en form av avlastningssamtal för människor som är rädda och känner oro. Det är viktigt att de blir bekräftade i sin oro. Målet är att lugna men samtidigt informera. Det är ingen krigsrisk, men du bör förbereda dig för att klara situationer då samhällsservicen ligger nere, säger Sofie Lindberg.

Försvarshögskolans centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet har utbildat personerna som jobbar i kontaktcentrumet. Vad har ingått i deras utbildning?

– Grundläggande kunskap om krisberedskap och totalförsvar främst på teman som finns i broschyren. Exempelvis har det handlat om befolkningsskydd, kommunal och lokal styrning och frivilliga försvarsorganisationer. De har även fått särskild utbildning i telefonbemötande.

– MSB:s tanke bakom kontaktcentrumet är att det ska vara ett tvärsnitt av befolkningen. Både gällande bakgrund, ålder och kön. Det ska vara medmänniskor som svarar – inte myndighetsrepresentanter. Hälften av de nyrekryterade kommer från frivilliga försvarsorganisationer. Som stöd till kontaktcentrumet finns experter från MSB, säger Sofie Lindberg.

Kontaktcentrumet öppnade i slutet av maj och beräknas hålla öppet till sista juni. Det går att ställa frågor på svenska och engelska.

Sofie Lindberg med broschyren Om krisen eller kriget kommer.

Vissa saker förändras inte. Även i årets broschyr står det att Sverige aldrig ger upp om vi blir angripet. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.

Skyddsrum populär fråga

Personalen i kontaktcentrumet har fått en bred utbildning.

– Det går inte att veta exakt vad människor kommer att fråga om. Det kan dyka upp ämnen kopplat till broschyren i media och sociala medier som vi inte kan förutse. Det är sällan det man tror folk ska fråga om som de faktiskt frågar om, säger Sofie Lindberg.

Ett område som MSB redan på förhand vet att det kommer frågas om är skyddsrum. Det är en väldigt vanlig fråga när allmänheten kontaktar myndigheten. Därför finns det i kontaktcentrumet en MSB-specialist på befolkningsskydd, där frågor som rör skyddsrum ingår.

Höja lägstanivån

Broschyren, som skickas ut under Krisberedskapsveckan, beskriver Sofie Lindberg som ett sätt att höja lägstanivån för kunskap om beredskap.

– Alla har inte växt upp med kalla kriget och alla informationskampanjer som fanns då. Idag förväntas du kunna klara ett elavbrott i tre dygn utan att behöva ringa 112. Det kan bli en stor omställning mot vardagen för en del. Både Krisberedskapsveckan och broschyren är bra sätt för människor att få upp ögonen för hur kriser påverkar samhället, hur du själv kan förbereda dig men också hur du i samarbete med andra lättare klarar påfrestningar.

Få fördjupad information kring saker som tas upp i broschyren och hitta hur du kan ställa frågor.

Läs broschyren Om kriget kommer från 1961PDF och Om krisen eller kriget kommer från 2018.

Dela: