Sök
  • Start
  • ”Hela skalan av mänskligt beteende”
Ann Enander

”Hela skalan av mänskligt beteende”

Ann Enanders forskning om ledarskap och hur människor reagerar på kris och risk är högaktuell. Hon är en av experterna i den av regeringen utsedda Coronakommissionen och har nyligen utkommit med en bok om individuella och kollektiva reaktioner vid samhällskriser.

Ann Enander, professor emerita i ledarskap vid Försvarshögskolan, forskar framför allt om risk- och krispsykologi, beredskap och ledarskap under svåra förhållanden.

– Det finns så otroligt många spännande frågor om hur vi hanterar och reagerar på kriser. Det är hela spännvidden från människors svagheter och begräsningar, till hur otroligt kreativa och anpassningsbara vi faktiskt är. Man får hela skalan av mänskliga beteenden och förmågor inom det här området, vilket jag fortfarande tycker är väldigt fascinerande, säger hon.

Som nyutexaminerad psykolog i slutet av 1970-talet fick hon en projektanställning inom arbetsmiljöområdet och arbetade med farliga arbetsplatser med extrema påfrestningar av olika slag.

– Det ledde till att jag skrev min doktorsavhandling om extrem kyla, om hur människor klarar av det och hur det påverkar prestationen och andra aspekter som till exempel humör.

Hon kom in i försvarssektorn i samband med att familjen flyttade från Uppsala till Karlstad 1986. Där fanns vid den här tiden Försvarets forskningsanstalt (FOA), som senare ombildades till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Även Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) var en ny myndighet som hade sitt säte i Karlstad vid den här tiden.

– Det var också samma år som mordet på Olof Palme och Tjernobylolyckan, vilket ledde till att jag kom in i flera projekt som handlade om svåra kriser och risker.

Riskforskningen tog fart på allvar i Sverige i mitten av 1980-talet och Ann Enander har studerat och följt upp flera stora händelser som inträffat, som svår storm, skogsbränder och svininfluensan. Hon har även analyserat mindre händelser som påverkat lokalsamhällen i hög grad, som till exempel uppmärksammade mord.

– Min forskning har kretsat kring hur vi reagerar i olika typer av kriser, vad som är ett bra stöd i kriser och vilken typ av ledarskap som krävs.

Krisledarskap ställer speciella krav

Ledarskap i kriser skiljer sig en hel del från mer traditionellt ledarskap för grupper till vardags.

– I vardagen vet man vilka man jobbar med och är ledare för. I kriser som påverkar hela samhället blir man ju ledare för många fler. I dag kan vi till exempel säga att Anders Tegnell är en ledare. Då krävs det lite andra grepp.

Ledarskap i kriser handlar mer om symbolspråk än traditionellt ledarskap för att man ska nå ut till många människor. Trots att varje kris är unik finns det mönster som går igen, menar Ann Enander.

– Det är speciella krav som ställs när samhället gungar och är kris. Vi behöver förstå vad som händer, i dag talar vi till exempel mycket om smitta och hur smittspridning sker. Sedan finns också ett grundläggande behov av att kunna agera och ha kontroll. En tredje aspekt är gemenskap, att man inte känner sig övergiven.

Nyckelorden är klarhet, kontroll och gemenskap, som också är det som mycket av kriskommunikation handlar om.

– Kriskommunikation fokuserar på att förklara vad vi står inför, vad vi kan göra åt det och att vi jobbar tillsammans för att lösa problemen, förklarar Ann Enander.

I dag när vi befinner oss mitt i coronapandemin är kris- och riskforskning högaktuellt. Men när Ann Enander började sin forskarbana i mitten av 1980-talet var bilden en annan.

– Då sa man ofta att ”det händer ju inte så mycket i Sverige”, och menade då till exempel väderhändelser som svåra orkaner och jordbävningar som finns i andra delar av världen. Men när vi tittar tillbaka kan vi se att vi även i Sverige har erfarenheter av många olika typer av kriser.

Naturhändelser som svåra stormar och skogsbränder, olyckor som Estoniakatastrofen 1994, diskoteksbranden i Göteborg 1998 och tsunamin i Thailand 2004 har gjort att forskningsområdet fått stor relevans och intresset har ökat, menar hon.

Forskningen om hur människor reagerar på risker och i kris bedrivs framför allt genom uppföljningar efter händelser, till exempel i form av intervjuer eller enkätstudier. Ibland görs också observationer, till exempel när det handlar om ledarskap.

– I samband med övningar kan vi lära oss mycket om vad som händer under press, även om det bara är en övningssituation. Vi tittar också på beredskap för att lära oss mer om hur människor tänker kring risker och vad de oroar sig för.

Mer tid för reflektion

Som professor emerita har Ann Enander nuförtiden en friare roll där hon hjälper till med handledning av doktorander och har mer tid för skrivande och egna projekt.

– Jag tycker att jag får mer tid för reflektion. Jag kan se de bredare linjerna och kan jämför olika typer av kriser, något som jag till exempel gjort i min senaste bok som kom ut i april.

I boken ”Från storm till terror: individuella och kollektiva reaktioner vid samhällskriser” ger hon en överblick över individuella och kollektiva reaktioner i samband med svåra händelser och en inblick i de särskilda utmaningar som olika typer av samhällskriser kan innebära.

– I boken finns till exempel ett avsnitt om pandemier, som jag skrev i slutet av förra året.

Ledamot i coronakommissionen

Den pandemi vi befinner oss i just nu är också en del av hennes arbete. Den 30 juni tillsatte regeringen en kommission med uppdraget att utvärdera regeringens, berörda förvaltningsmyndigheters, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset, där Ann Enander är en av åtta ledamöter.

– Vi har alla olika erfarenheter och kompetenser, som medicinsk och etisk kompetens. Jag har med mig mina erfarenheter av krishantering och människors reaktioner.

Kommissionen ska titta på 14 olika teman som visar hur Sverige har hanterat Coronasituationen. Kommissionen ska också göra en internationell jämförelse med relevanta länder av de olika åtgärder som vidtagits och åtgärdernas effekter.

– Det handlar bland annat om kommunikationen och krishanteringen. Det första delbetänkandet, som ska vara klart i december, handlar om äldreomsorgen och varför den drabbats så hårt.

Uppdraget ska slutredovisas i februari 2022.

– Det är ganska kort om tid, och vi vet ju inte när den här krisen är över. Men jag tror att det är bra att vi redan dragit igång och försöker bena ut vad som faktiskt har hänt. Om man väntar för länge kan man tappa mycket information om vad som skedde under den första perioden. Men vi kommer inte att ha svar på alla frågor, och situationen kan förändras under tiden.

Och det är just möjligheten att få jobba nära de som ska använda forskningen som Ann Enander menar är tjusningen med arbetet.

– Det finns ju väldigt praktisk användning för kunskap om hur människor reagerar i krissituationer. Och det är kanske det jag är mest stolt över, att jag har jobbat mycket med utbildning, inte bara vid Försvarshögskolan utan också i verksamheter på kommunal, regional och nationell nivå. Det är kunskap som har tagits emot och som de verkligen har haft användning av. Det är inte bara en rapport som hamnar i en bokhylla. Sedan är det ju väldigt roligt att få berätta om sin forskning för de som använder och behöver den.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor emerita i ledarskap.

Aktuell med: Boken ”Från storm till terror” och ledamot i Coronakommissionen.

När jag är ledig: Gärna ute i skog och mark, och njuter av att ha blivit farmor till tvillingtjejer.

Senast lästa bok: ”The mirror and the light” av Hilary Mantel.

Dold talang: Rätt duktig på att nosa fram svampställen (dock inte detta år).

Jag diskuterar gärna: Som inbiten anglofil diskuterar jag gärna allt brittiskt – historia, kultur, politik och egenheter.

Min drivkraft som forskare: Nyfikenhet och glädjen i att bidra med kunskap inom både akademin och praktiken.

Dela:
Publicerad 2020-11-09 Uppdaterad 2021-09-22