Sök
  • Start
  • Från miljöpolitik till politisk filosofi
Porträtt av Ronnie Hjorth

Från miljöpolitik till politisk filosofi

Ronnie Hjorth, professor i statsvetenskap vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan, inledde sin forskarbana med en avhandling i miljöpolitik. Nu dominerar intresset för politisk teori hans forskning, även om han fortfarande sneglar åt miljöhållet.

– Jag kanske ger mig på klimatfrågorna igen. Min avhandling handlade om internationell miljöpolitik och jag tittade mycket på miljöförhandlingar relaterade till Östersjöfrågor. Men det finns ju många säkerhetspolitiska aspekter på miljöfrågorna som är högaktuella i dag, säger Ronnie Hjorth.

Han konstaterar att han blev klar med sin avhandling för 28 år sedan, då han var 28 år.

– Så nu har jag varit doktor i halva mitt liv.

Intresset för miljöfrågor ledde vidare till en post dok-period i Wien innan han i mitten av 1990-talet blev lektor vid Linköpings universitet.

– Det innebar en hel del undervisning, och jag ändrade forskningsinriktning till politisk teori. Dels eftersom det var ett av mina stora intressen, men det var även ett förhållandevis tacksamt arbete eftersom det var lättare att komma åt litteratur än att söka efter dokument och besöka institutioner och möten, som ju var nödvändigt när inte material fanns enkelt tillgängligt på nätet.

Internationell politisk teori

Han har bland annat forskat om internationell politisk teori och internationell rättvisa, där ett projekt handlade om staters likställighet.

– Det finns en princip inom internationell rätt som handlar om att suveräna stater formellt är likställda. Den här principen har en lång historia och har sett lite olika ut, och jag analyserade den från 1500-talet fram till i dag och tittade på alternativ till hur man kan se på likställighet.

Ett annat projekt handlade om olydiga stater, det vill säga stater som begår lagbrott men samtidigt anses legitima eftersom syftet är gott, och därmed undgår sanktioner.

– Ett exempel är civil olydnad, där man tar sig rätten att bryta mot lagen och kan motivera det, något som också går att applicera på stater. Det finns ganska lite litteratur inom det här området och där har jag har bidragit.

Sedan Ronnie Hjorth anställdes vid Försvarshögskolan 2012 har fokus legat på säkerhetspolitik och forskning om maktbalans. Till och med i våras var han ansvarig för Försvarshögskolans forskning på uppdrag av försvarsdepartementet som går under akronymen SOFFA, säkerhets- och försvarspolitisk forskning och analysstöd.

– Jag har skrivit senaste åren om de säkerhetspolitiska relationerna mellan USA och Europa, så kallad transatlantisk säkerhetspolitik.

Pessimismen på frammarsch

I ett aktuellt projekt som han nyligen avslutat sökte han sig tillbaka till den politiska teorin i en studie om pessimismen i internationella relationer.

– På 1990-talet när jag började som forskare hade vi inte någon särskilt pessimistisk syn på framtiden, men i dag är pessimismen i allra högsta grad närvarande i internationella relationer, bland annat som en följd av ett kärvare säkerhetspolitiskt klimat. I artikeln försöker jag visa hur olika romantiska föreställningar länge har präglat studiet av internationell politik – föreställningar som nog blir viktigare att förstå med tilltagande pessimism.

På agendan framåt står en artikel om den österrikiske rättsfilosofen Hans Kelsen efter inbjudan från en kollega i Wien, samt undervisning och fackligt arbete som ordförande för Saco-S föreningen vid Försvarshögskolan.

– Min forskning handlar om att förstå. Jag vill resonera kring problem, reda ut och få ordning på saker.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Professor i statsvetenskap.

Aktuell med: en artikel om relationen mellan USA och Europa tillsammans med Malena Britz, universitetslektor och prorektor vid Försvarshögskolan.

När jag är ledig: Gärna Konserthuset eller Operan, eller som nu, mer tid utomhus.

Senast lästa bok: Gamla mästare av Thomas Bernhard.

Dold talang: Spelar trummor, allt från jazz till klassiskt.

Jag diskuterar gärna: Musik, filosofi, och mycket annat, bara det inte finns ett facit.

Min drivkraft som forskare: Att försöka förstå.

Dela:
Publicerad 2021-03-11 Uppdaterad 2021-03-11