Sök
  • Start
  • Lever vi i en osäker värld?

Foto: Robert Katzki/ Unsplash

Lever vi i en osäker värld?

Hur ser vi på osäkerhet och ovisshet, och hur påverkas vi av vår syn på oväntade händelser? Och har världen egentligen blivit säkrare eller mer osäker? Det är några av frågeställningarna som Peter Haldén tittar närmare på i ett pågående forskningsprojekt om överraskningar, ovisshet och osäkerhet i ett historiskt perspektiv.

I sin forskning undersöker Peter Haldén, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, hur människor upplevt och hanterat överraskningar och oväntade händelser. Han baserar arbetet på en blandning av historiska källor och teorier om hur människor reagerat på överraskningar och krig genom tiderna.

– Jag har också tittat på hur vetenskap och filosofi tacklat de här frågorna. Även olika former av kultur, som måleri och litteratur, säger något om tidsandan.

Porträtt av Peter Haldén.

Peter Haldén är docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Från början var tanken att han skulle rikta in sig på överraskningsattacker i väpnade konflikter, men projektet växte och fick ett bredare anslag.

– Överraskningar i krig har alltid fascinerat mig, dels hur svårt det är att förstå vad överraskningar egentligen är och dels att bedöma om attacken var lyckad eftersom det var en överraskning eller om det var överraskande att den lyckades. Jag insåg att för att förstå överraskningar måste man först förstå våra föreställningar om det regelbundna. En överraskning handlar ju om att våra förväntningar bryts, och det blev en mycket större fråga.

En annan ingång till forskningsprojektet var de flitigt återkommande påståenden om att ”vi lever i en osäker värld” och att ”världen är mer oförutsägbar nu än någonsin tidigare”.

– Jag blir så irriterad när jag hör människor säga att världen är mer osäker och oförutsägbar än någonsin just nu. Jämfört med vad? Om man jämför med 1450-talet är världen absolut inte mer oförutsägbar i dag. Vi har tidtabeller som stämmer när vi ska ut och resa, vi kan skicka pengar till andra sidan världen och vara säkra på att de kommer fram, vi har tillgång till otroligt mycket information och möjligheter att kommunicera.

På många sätt är världen i dag mycket mer förutsägbar och stabil än tidigare, vilket paradoxalt nog kan göra att vi blir mer sårbara för överraskningar.

– Våra liv är ganska rutinartade och vi räknar med att saker och ting ska fungera. Om det blir ett oväntat stopp i tunnelbanan i Stockholm undrar många vad det är som händer, medan man i många andra länder inte alls reagerar på stopp i kollektivtrafiken eftersom allt är mer oförutsägbart där.

Historiska jämförelser ger perspektiv

För att få syn på skeenden och jämföra det man tar för givet i olika tider har Peter Haldén gått tillbaka ända till senmedeltiden.

– Ju längre man går tillbaka i historien, desto mer extrema jämförelser kan man göra. Det blir också tydligare varför det ser ut som det gör i dag jämfört med hur det var förr. Jag ser det som ett sätt att komma ur samtidens tyranni.

Som exempel pekar han på att man i västvärlden före 1750 tog för givet att Gud var aktiv i världen och att det fanns en gudomlig plan.

– Om du har det som ett lager ändras förutsättningarna för att prata om osäkerhet och säkerhet och ovisshet och visshet. Under 1100-talet fanns det mycket som var kaotiskt i tillvaron med begränsade möjligheter att styra och kontrollera vardagen, men det skedde hela tiden mot bakgrunden att Gud hade en plan för världen. I dag tar vi inte det för givet, men däremot räknar vi med att politiken kan och ska forma framtiden, säger han.

Kors som står högst upp på en klippa.

– Genom att gå långt tillbaka i historien kan man jämföra det som vi ser som självklarheter i dag med det man såg som självklart förr. Före 1750 tog man till exempel för givet att Gud var aktiv och hade en gudomlig plan för världen, säger Peter Haldén. Foto: Jametlene Reskp/ Unsplash.

Det perfekta samhället

I och med idén om att framtiden är öppen och att det är vi själva som formar den, introduceras även tankar om hur vi kan designa det perfekta samhället. Den här typen av tankegångar återkommer i olika skepnader genom historien, men blir väldigt tydliga under 1880-1890-talet.

– Allra tydligast blir de i till exempel kommunismen, marxismen och fascismen. Man tror att man har knäckt koden till det perfekta samhället. Många av de här världsåskådningarna utlovar total kontroll och möjligheter att styra samhället, men när de drar igång och ska skapa de här idealsamhällena genereras väldigt mycket osäkerhet och ovisshet.

Skapa och upprätthålla förutsägbarhet

Ett annat spår i forskningen tittar på hur vi skapat förutsägbarhet och kontroll över det oväntade.

– Covid 19-pandemin var ju till exempel något som många inte kunnat förutse, även om den inte var oförutsägbar. Men pandemin satte igång en enorm aktivitet inom olika områden, vilket gjorde att vi nu efter ett och ett halvt år i princip har bemästrat situationen. 11 september-attackerna 2001 är ett liknande exempel på hur man gått från en okontrollerbar situation till att nu ha ganska bra koll på läget. Så om man tittar på osäkerhet, ovisshet och kontroll, skulle jag säga att vår förmåga att skapa kontroll är väldigt god. Överraskningar är också något som går över, särskilt om man vidtar mått och steg för att bemästra dem.

Gata i New York under covid-19-pandemin med skyltar som uppmanar människor att hålla avstånd för att minska smittspridningen.

Covid-19-pandemin ledde till en rad åtgärder inom olika områden för att skapa kontroll och bemästrat situationen. Foto: Jakayla Toney/ Unsplash

Andra sätt att skapa och upprätthålla förutsägbarhet är genom lagar, sociala normer och löften.

– Man kan säga att vi låser framtiden genom lova något. Vi vet vad som kommer att hända och har på så vis skapat förutsägbarhet. Förutsägbarhet, löften och tillit går hand i hand, säger Peter Haldén.

Aktivt arbete för att bevara förutsägbarheten

Men på samma sätt som man kan bygga upp tillit kan man också erodera tilliten och förutsägbarheten genom att börja strunta i gemensamma regelverk och överenskommelser.

– Om det händer upprepade gånger, och det är en mäktig person eller stat som bryter mot reglerna, kan man börja tänka att det här med gemensamma regler inte är någonting vi tror på längre, eftersom det inte skapar den här förutsägbarheten.

Att USA efter kalla kriget började agera på egen hand utan att följa reglerna för internationell samvaro och stämma av med sina allierade är ett exempel på hur förutsägbarheten och tilliten kan skadas.

– Det här gjorde USA bland annat under Kosovokriget i slutet av 1990-talet, i samband med 11 september-attackerna, i Irakkriget 2003 och i Libyen 2011 och definitivt under president Trump. Till slut blir det en ganska obehaglig situation. Man kan inte agera på det här sättet utan att tilliten skadas, och om man gör det måste man se till att lappa och laga ordentligt. Det duger inte att säga att vi befinner oss i en oförutsägbar värld, man måste se hur ens eget beteende påverkar omvärlden.

Peter Haldén betonar att tillit mellan människor och stater är något man behöver arbeta aktivt med för att upprätthålla.

– Många teorier inom till exempel samhällsvetenskap och ekonomi antar att världen är där ute, och att den är förutsägbar eller oförutsägbar i sig. Men jag menar att vi ska fundera över om världen snarare sker mellan människor, vilket innebär att den kan skapas som mer eller mindre förutsägbar eller oförutsägbar. Om vi börjar påstå att världen är otroligt oförutsägbar och att vi därför måste upprätta nödlagar och undantagstillstånd, blir det en självuppfyllande profetia. På samma sätt blir det en självuppfyllande profetia att påstå att världen är ganska förutsägbar och att vi därför ska ha tillit till varandra.

Josefin Svensson

Relaterad information

Se Peter Haldéns öppna föreläsning Lever vi i en osäker värld som livesänds kl 12 den 8 december 2021.

Peter Haldén

Docent, Universitetslektor

Peter.Halden@fhs.se
Dela:
Publicerad 2021-11-09 Uppdaterad 2021-11-12