Sök

Sök
  • Start
  • Ny studie om hur informationspåverkan genom narrativ fungerar

Strategiska narrativ publicerade av den ryska statskontrollerade nätplattformen Sputnik vann gehör hos svenska läsare, trots att de upplevdes som ostrukturerade och inte återspeglade läsarnas tidigare erfarenheter. Foto: Unsplash

Ny studie om hur informationspåverkan genom narrativ fungerar

Informationspåverkan kan ha effekt även när budskapet som sprids inte är logiskt eller stämmer överens med mottagarens tidigare erfarenheter. Det visar en ny studie som undersöker människors mottaglighet för nyhetsartiklar om Sverige publicerade av den ryska statskontrollerade nätplattformen Sputnik.

Information används i allt högre grad som ett centralt verktyg i politiken. Auktoritära stater och andra aktörer utnyttjar engelskspråkiga medieplattformar för att projicera narrativ över statsgränser och bland annat Ryssland lägger stora resurser på detta.

I artikeln Ringing true? The persuasiveness of Russian strategic narratives, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Media, War & Conflict, undersöker Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap, och Magnus Lundström, doktorand, vilka typer av argument som gynnar ett narrativs genomslagskraft.

Mottagligheten för strategiska narrativ varierar

– Vi fann att ryska strategiska narrativ publicerade av den statskontrollerade nätplattformen Sputnik vann gehör hos svenska läsare, trots att de inte återspeglade läsarnas tidigare erfarenheter, samt upplevdes som ostrukturerade. Detta tyder på att narrativ kan ”gå hem” hos läsare även om de är uppbyggda enligt bristfällig logik och att de kan vara effektiva även om avsändaren introducerar okända idéer, säger hon.

Det råder relativ vetenskaplig konsensus vad gäller narrativs unika övertalningsförmåga, men hur mottagliga människor är varierar. Viss forskning tyder på att igenkännande och känslomässig koppling till karaktärer i ett narrativ avgör hur effektivt narrativet är. Andra studier pekar på att narrativs tydlighet och förmåga att engagera är avgörande faktorer.

– I den här studien försöker vi reda ut vilka typer av textmässiga kvalitéer som gynnar narrativets effekt, säger Charlotte Wagnsson.

Narrativ sannolikhet och lojalitet

Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning där deltagarna fick läsa tre olika Sputnik-artiklar och sedan svara på frågor om innehållet. För att fånga deras mottaglighet för olika argument undersöktes framför allt två olika faktorer; narrativ sannolikhet och narrativ lojalitet.

– Narrativ sannolikhet indikerar hur trovärdigt ett narrativ upplevs baserat på hur välskrivet det är, samt textens logiska argumentsuppbyggnad och koherens. Narrativ lojalitet pekar på hur väl narrativet överensstämmer med läsarens egna värderingar, världsuppfattning och tidigare upplevelser, förklarar Charlotte Wagnsson.

Resultaten väcker nya frågor

Enkäten genomfördes mellan den 18–27 maj 2021 och genererade svar från 2 032 respondenter. Resultaten tyder på att koherens och anknytning till tidigare erfarenheter betyder mindre för ett narrativs övertalningsförmåga än man tidigare trott.

– Det innebär att det troligen finns andra faktorer som påverkar ett narrativs övertalningsförmåga. Det kan röra sig om hur narrativen knyter an till kulturella faktorer och nationella myter. Resultaten väcker också frågor om hur olika grupper reagerar på informationspåverkan. Vi såg exempelvis en liten tendens till att män och kvinnor tolkade texterna olika, något som även har observerats i annan forskning om ryska narrativ, säger Charlotte Wagnsson.

Hon pekar på behovet av ytterligare forskning utifrån de nya resultaten för att undersöka hur mediekonsumenter skapar mening av det de läser och exponeras för, samt hur förhållandet ser ut mellan det personliga narrativet och olika mediers narrativ. Studien pekar också på behovet av att lägga större vikt vid hur kognitiva faktorer och känslor spelar in i förståelsen av individuella narrativa processer.

– Studien är en pusselbit som bidrar till att förstå hur informationspåverkan fungerar, men framtida forskning bör försöka hitta ännu bättre sätt att undersöka övertygelsekraften i strategiska narrativ, säger hon.

Josefin Svensson

Publikation

Charlotte Wagnsson och Magnus Lundström (2022): Ringing true? The persuasiveness of Russian strategic narratives, Media, War & Conflict.

Den aktuell studien ingår i forskningsprojektet Informationspåverkan – sårbarheter och effekter, som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet har bland annat undersökt svenskars uppfattningar om informationspåverkan och hur rysk media skildrar de nordiska länderna:

Yngre män mer benägna att ta del av rysk informationspåverkan

Sverige skildras mest negativt av de nordiska länderna i rysk media

Vanliga svenskars uppfattningar om informationspåverkan

Dela:
Publicerad 2022-06-20 Uppdaterad 2022-08-31