Sök

Sök
  • Start
  • Logistikens betydelse för Rysslands bakslag i Ukrainakriget
Tåg och tågräls i Kiev, Ukraina.

Den ryska logistiken bygger traditionellt sett på transporter via järnvägsnätet. Foto: Arkiv/Unsplash

Logistikens betydelse för Rysslands bakslag i Ukrainakriget

Otillräckliga förberedelser, bristande logistik och orealistisk planering är några av anledningarna till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades. Det visar en ny studie som analyserar händelseutvecklingen under Ukrainakrigets första månader ur ett logistikperspektiv.

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Military Studies undersöker forskare vid Försvarshögskolan vad som egentligen hände under de inledande månaderna av kriget i Ukraina.

– I media har vi ofta hört att Rysslands misslyckanden beror på logistikproblem, men vi saknade en förklaring till varför dessa logistikproblem uppstod, säger Per Skoglund, avdelningschef vid Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria, Försvarshögskolan.

I studien har forskarna sammanställt öppen information från media och andra källor från mars till slutet av april, och kopplat den till teoretiska logistikmodeller för att förklara händelseförloppet. De analyserar framför allt skeendena i Kiev-regionen som gjorde att Ryssland beslutade sig för att dra tillbaka sina styrkor och omgruppera österut.

– Här är det framför allt två omständigheter som spelar en stor roll. Den första handlar om förberedelserna, som ur ett logistikperspektiv var undermåliga. Den andra är misslyckandet att inta Antonov-flygplatsens utanför Kiev, som fick stora konsekvenser för krigets fortsatta förlopp, säger Per Skoglund.

Bristfälliga förberedelser

Rysslands materiel var redan innan kriget i dålig kondition. En större övning – Zapad 2021 - hade precis genomförts längs den ukrainska gränsen mot Belarus och förbanden hade troligtvis inte haft tid att få utrustning och fordonsparken i skick efter övningen.

– Man hade antagligen redan en förnödenhetsskuld till följd av övningen, säger Per Skoglund.

Misslyckat intagande av flygplatsen

Ryssland hade också förberett sig för en kort invasion och var utrustade därefter. Planen var sannolikt att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev för att bygga upp en logistikbas och flyga in förnödenheter tills man kunde använda sig av järnvägen för att distribuera materiel.

– Den stora lastbilskonvojen som blev stående utanför Kiev innehöll mycket logistik, och om vi lägger pusslet ser vi att det är troligt att flygplatsen skulle användas som logistikbas. När det sedan inte lyckades blev konsekvensen att de stridande förbanden utanför Kiev blev utan försörjning.

Förbanden hade resurser för att klara sig i omkring fem dagar, men höll ut mycket längre i regionen.

– Det är sannolikt därför vi fick se konsekvenserna i form av plundring. De ryska soldaterna hade varken tillgång till tillräckligt med mat, vatten eller utrustning, säger Per Skoglund.

Järnvägsbaserad rysk logistik

Slutsatserna grundas på antaganden om hur Ryssland brukar bygga upp sin logistik, som till stor del baseras på transporter via järnvägsnätet.

– Den ukrainska sidan har varit ganska duktig på att förstöra järnvägsförbindelser, och då har de ryska logistikbrigaderna fått svårt att stötta förbanden.

Till exempel i Mauriopol var beskjutningen så omfattande att forskarna bedömer att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition.

– Man har fått en situation med resursbrist, vilket leder till att man drar ned på stridens intensitet och flyttar förbanden, med konsekvensen att man kommer på efterkälken igen, och så har det fortsatt, säger Per Skoglund.

När Ryssland sedan nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

Hierarkiskt ledningssystem

– Den ryska logistiken är ganska förutbestämd. Man tar fram tabellverk och beställer resurser utifrån det. Det finns ingen flexibilitet, vilket blir tydligt när man analyserar vad som hänt i Ukraina, konstaterar Per Skoglund.

Bristen på flexibilitet är i sin tur kopplad till ledningsförhållandena i den ryska Försvarsmakten.

– Det här blev särskilt uppenbart när lastbilskonvojen blev stående utanför Kiev. De visste inte vad de skulle göra och bollade tillbaka till generalstaben, som beslutade att de skulle ge upp och omdirigera resurserna. Det gick upp till högsta nivå och tillbaka, vilket tog sin tid.

Det hierarkiska ledningssystemet är något som har större påverkan på logistiken än själva krigföringen, menar Per Skoglund.

– Det vi ser i Ukraina är ett exempel på den gamla sovjetiska modellen. Men vi kan nog ta för givet att Ryssland kommer att dra slutsatser av detta, och att deras logistik kommer att se annorlunda ut i nästa krig. Och det finns många länder som skulle behöva fundera på hur de kan skydda sina logistikresurser i en krigssituation.

Josefin Svensson

Publikation

Per Skoglund, Tore Listou & Thomas Ekström (2022): Russian Logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?, Scandinavian Journal of Military Studies.

Dela:
Publicerad 2022-10-04 Uppdaterad 2022-10-06