Informationspåverkan: Sårbarheter och effekter

Projektet undersöker hur strategiska narrativ som sprids genom informationspåverkan kan skada samhället, exempelvis genom att splittra samhället, underminera demokratin, eller erodera bilden av Sverige. Projektet studerar också effekterna av de narrativ som sprids, genom opinionsundersökningar och experimentstudier.

Delprojekt:

Maktkamp kring berättelsen om coronaviruset: Sverige som slagfält

Projektets syfte är att utveckla kunskap om informationspåverkan genom spridning av narrativ. Studien fokuserar på Sverige som narrativt slagfält under den nu pågående globala covid-19-pandemin. Rysk informationspåverkan genom användning av strategiska narrativ fungerar som bakgrund och utgångspunkt för studien, vilken dock koncentreras på andra aktörers narrativ.

Huvudfrågan lyder: Det är väl känt att Ryssland använder desinformation och strategiska narrativ för att underminera Sverige och EU, men vilka slags narrativ om Sverige återfinns i stora medier i andra, för Sverige viktiga, länder i samband med denna globala kris. Hur byggs de och varifrån hämtar de näring?

Effekter av påverkan i form av strategiska narrativ

Inom detta område görs en kritisk granskning av effekter av informationspåverkan. Det som tycks ge effekt är när informationspåverkan i form av strategiska narrativ berör aktörers identitet och särskilt när den riktar sig mot grupper som upplever sig frustrerade och/eller kränkta.

Det finns flera psykologiska faktorer som kan antas påverka utfallet i målgruppen men klart är att kunskapsläget vad gäller effekterna av informationspåverkan är bristfälligt. Detta fokusområde avser därför utöka kunskapen om vad som har effekt när det gäller att påverka människor samt hur stor effekten är. Det inkluderar följande frågeställningar: Vilka effekter har informationspåverkan? Vilka faktorer hindrar respektive underlättar att informationspåverkan får operativ effekt?