Läget i Israel inför valet 17 mars

16 mars 2015

Inför tisdagens nyval i Israel visar opinionsunder- sökningarna på en jämn kamp mellan högerpartiet Likud och center-vänsteralliansen Sionistiska unionen. Björn Brenner är mellanösternforskare och ger här en bakgrund.

Läget i Israel

I nationalekonomiska termer går det bra för Israel just nu. Landet har en stark ekonomi och relativt låg arbetslöshet. Samtidigt har dock ett starkt missnöje med det politiska ledarskapet slagit rot bland många israeler. Bostadspriserna har skjutit i höjden och lönerna har inte alls hängt med i samma takt. Att bo och leva drägligt i Israel har blivit svårt för många, särskilt för dem som är låg- eller medelinkomsttagare. De flesta israeler längtar dessutom efter ett mer "normalt" samhälle utan ständig oro om angrepp utifrån och där man kan arbeta och tjäna sitt leverne i lugn och ro.

Under Netanyahu vid makten

Den nuvarande Likud-ledda regeringen har fört en typisk högerpolitik med privatiseringar och reformer för en mer effektiv marknadsekonomi. Medan denna politik har varit lyckosam på det nationella planet anses dock premiärminister Benjamin Netanyahu ha misslyckats att ta tag i vanligt folks problem. Netanyahu har också prioriterat landets nationella säkerhet framför den enskilda människans behov i vardagen.

Vissa politiska motståndare menar att detta ständiga fokus på hot utifrån, till exempel från Iran, mest är en dimridå för att gömma undan alla inrikespolitiska misslyckanden. Andra menar att nationell säkerhet visserligen är rätt fokus men att Netanyahu har misslyckats även i det avseendet. Under det senaste årets oroligheter i Jerusalem och sommarens Gazakrig har Netanyahu, som tidigare kallats "Mr Security", trots allt inte kunnat visa prov på någon långsiktig säkerhetsstrategi. Netanyahus hantering av kriser och krig har alltmer framstått som reaktivt, utan proaktiva åtgärder.

Upplöst regering tvingade fram nyval

Förra valet till det israeliska parlamentet, Knesset, skedde 2013 och egentligen skulle nästa val inte hållits förrän 2017. Meningsskiljaktigheter över bland annat förslag till ny lagstiftning ledde dock till att den höger-koalitionsregering som styrt de senaste två åren upplöstes i förtid. De senaste opinionsundersökningarna visar nu att det är en jämn kamp mellan å ena sidan högerpartiet Likud och å andra sidan center-vänsteralliansen Sionistiska unionen.

Svårt med egen majoritet i Knesset

Men ingen av parterna kommer få majoritet i Knesset på egen hand (61 mandat eller mer). Det innebär att båda kommer vara helt beroende av långtgående koalitionsbyggande med flera av de många mindre partier som också finns representerade i Knesset. Tillsammans håller dessa småpartier över hälften av mandaten. Således, det parti som står som vinnare på valnatten kanske ändå inte blir det som i slutändan får uppdraget av president Reuven Rivlin att bilda ny regering. Allt handlar om vilka av de mindre partierna respektive sida kan lyckas knyta till sig.

Hur ser Israels nästa regering ut?

De mindre partierna har tillsammans en vågmästarroll men är djupt splittrade sinsemellan. Flera av dem har tidigare samarbetat med Likud och ligger till höger rent ideologiskt. Det kommer därför, gissningsvis, bli ganska tufft för center-vänsteralliansen Sionistiska unionen att samla ett tillräckligt stort stöd för att kunna bilda en egen regering - även om de skulle bli största parti/allians på valnatten. Vissa av småpartierna har dock signalerat att de kan tänka sig stödja en center-vänsterregering, även om de själva inte vill sitta i en sådan regering. Därmed är varken höger- eller center-vänsteralternativet helt uträknat.

Oklar valutgång

Det finns även en möjlighet att Likud och Sionistiska unionen kommer överens om en samlingsregering med ministrar från båda sidor och där premiärministerposten roterar mellan partiledarna. Detta alternativ förutsätter dock att Likud först förlorar valet och sannolikt även att Netanyahu sedan också lämnar partiledarposten. Med andra ord är valutgången i Israel än så länge ytterst oklar och koalitionsbyggandet därefter långt ifrån givet på förhand. Den mest intressanta tiden väntar i veckorna som följer efter valet.

Björn Brenner är mellanösternforskare vid Försvarshögskolan och följer israelisk inrikespolitik på nära håll.

Bilden ovan visar klagomuren och klippmoskén i Jerusalem. Foto: Björn Brenner.

Kontakt

Björn Brenner
Disputerad forskare
Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Strategiavdelningen

bjorn.brenner [at] fhs.se