Sök

Sök

Att hantera risker i extrema situationer

Det finns yrken där du måste kunna handla i extrema miljöer, ibland med risk för ditt eget liv. Det kan handla om att skydda samhället som militär eller polis, rädda liv som räddningstjänst eller försvara viktiga värden som journalist eller observatör. Hur ska man handskas med riskerna och hur vet man vilka personer är bäst lämpade att skickas ut i strider, för att möta terrorister, eldsvådor eller klimathot?

Detta försöker forskarna Ann Enander och Marcus Börjesson svara på i boken Rustad för risk. Boken handlar om risktagande i väpnade miljöer, eller andra farliga och extrema situationer. Den tar upp hur man hur man handskas med risker på ett bra sätt. Boken bygger på internationell forskning kring riskhantering och ledarskap, bland annat intervjuer med svensk förbandspersonal från insatser i bland annat Kosovo, Afghanistan och utanför Somalias kust.

Författarnas slutsats är att det är viktigt att hitta balansen mellan att våga och att tänka efter, att skapa god sammanhållning, vara kritisk vaksam och att anpassa ledarskapet till situationens krav.

Nya hot och risker

– Förr i tiden fanns en ganska klar bild av vad soldater kunde möta när de gav sig ut i krig. Men fienden och utmaningarna ser annorlunda ut i dag: barnsoldater, pirater, farbrorn på hörnet, svåra klimatförhållanden, moraliska dilemman. Alla dessa situationer kan alla innebära risker, säger Ann Enander.

- Och det är inte bara att bli beskjuten som är riskfyllt utan också att lida av tristess, lång utdragen stressande osäkerhet, kemiska hot och terrorhot.

Marcus Börjesson tillägger att svenska insatser utomlands också kan medföra nya slags risker:

– Olika militära grupper kan ha olika mål, syften och identiteter när de kliver in i en insats, vilket påverkar hur de förhåller sig till risker och hot. Exempelvis att delta i strid, har de tränat inför den, hur upplever de sin yrkesroll? Hur ser deras moral ut?

De konstaterar att ett sätt att kunna hantera risker bättre är att hänga med i och vara beredd på ständig förändring – och det på många plan.

Riskfyllda yrken kräver rätt personlighet

I boken diskuterar Ann Enander och Marcus Börjesson också vad som karakteriserar människor som dras till riskfyllda yrken. Det tar upp frågan om det är det dåligt att vara spänningssökare eller om man behöver en viss äventyrslust är det gäller situationer som kräver att man vågar ta stora risker.

Författarna menar att i sådana situationer krävs rätt personliga egenskaper. Man måste ha förmågan att fatta beslut under osäkra förhållanden, ha ett öppet och säkerhets­­medvetet klimat och känna tillit till kollegor och ledare.

Hur kan de som rekryterar insatspersonal använda sig av detta? En övergripande slutsats i antologin är att det är viktigt att personerna uppfattar risker på ett realistiskt sätt.

– Att lära sig uppfatta risker realistiskt är en process – jag tror aldrig att man kan säga att man är färdig, utan något man ständig måste sträva efter. Att förstå sin egen psykologi är viktigt. Man kanske övertolkar sin osårbarhet, säger Ann Enander.

Ledarskap för riskfyllda situationer

Forskarna lyfter också fram frågor kring hur ett bra ledarskap för insatspersonal ser ut, och vilka faktorer som får gruppen att bli ett samordnat team som upplever tillit till sina chefer.

En viktig slutsats är att ledarna ska tillämpa ett så kallat transformerande ledarstil som uppmuntrar till öppen kommunikation och delaktighet. De ska undvika konventionellt ledarskap med ensamt ansvarstagande, morot och piska.

– Sedan har vi sett att man kan balansera en sådan ledarstil med ett konventionellt ledarskap när man befinner sig inne i situationen. Till syvende och sist är det ju ledaren som ska ta beslut och sitter inne med information som kanske inte medarbetarna har. Då krävs att chefen också vågar ta svåra beslut.

Förberedelse för nya utmaningar kräver öppet klimat

Marcus Börjesson berättar vad som krävs för att förbereda sig inför riskfyllda uppdrag:
– Mycket tyder på att när man förbereder sig inför olika uppdrag så krävs det delaktighet och ett lärande, öppet klimat för att möta de nya hoten. Man vet att gruppsammanhållning är en viktig del och tillit likaså.

Fysisk träning är förvisso viktig. Men då man bygger upp ett kollektivt självförtroende i gruppen blir medlemmarna psykologiskt rustade för att möta nya situationer.

Publikation

Rustad för risk – riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer

Sidinformation

Publicerad:
2017-06-07
Senast uppdaterad:
2022-05-19
Dela: