Vinnova-pengar till forskningssamarbete med Saab

21 december 2017

Försvarshögskolan och försvars- och säkerhetsföretaget Saab har fått pengar från Vinnova till ett gemensamt forskningsprojekt. Forskningen går ut på att effektivisera utveckling av nya stridsflygplan och projektet är det första inom ramen för det ramavtal som Saab och Försvarshögskolan tecknade hösten 2015.

Att få fram ett nytt flygplanssystem är en mycket tids- och kostnadskrävande process. Det beror bland annat på att det finns många olika flygplanskoncept och varianter av koncept som konstruktörerna behöver överväga. Och för att få ett så objektivt underlag som möjligt krävs oändligt många simuleringar och tester.

Samarbete med flera

Att få fram högpresterande flygplan på kortare tid är därför något som sysselsätter i princip alla flygplanstillverkare och även intresserar de som forskar på flygplansutveckling. I forskningsprojektet som nu får anslag från Vinnova samarbetar forskare från Saab och Försvarshögskolan och även Försvarets materielverk finns med på ett hörn, i projektets styrgrupp.

Sensorer har nyckelroll

I detta fall har forskarna valt att fördjupa sig i metoder för utveckling av sensormodeller. Sensorerna har en nyckelroll när man utvecklar ett nytt stridsflygplan och forskarnas hypotes är att de modeller som används för sensorutveckling också skulle kunna användas för helheten, för att finna rätt flygplanskoncept.

– Vi vill skapa en brygga mellan modellering av sensorer av olika slag och hur flygplanet påverkas av dessa. Tanken är att hitta bättre metoder för att kunna testa sensorernas påverkan på hela flygplanskonstruktionen, säger Carina Marcus, forskare vid Saab som är forskningsledare för projektet, Sensor Models for Aircraft Tradespace Exploration.

Ingen slump att det blev FHS

I projektet samarbetar Marcus nära med Kent Andersson, doktorand i militärteknik vid militärvetenskapliga institutionen. Att projektet hamnar på Försvarshögskolan är ingen slump.

– Genom att vara på Försvarshögskolan förstår jag bättre de militära aspekterna av ett flygplan och i slutändan är det är ju den militära nyttan vi måste se till. Tekniken kan vara hur fantastisk som helst men om det inte fungerar taktiskt så har man ingen nytta av tekniken, säger Carina Marcus.

Projektet pågår under fyra år.