Inriktning krigsvetenskap

Inom ämnet krigsvetenskap studerar du krig, krigföring och användning av militära medel i alla typer av insatser. Du lär dig varför krig ser ut på ett visst sätt och läser mycket taktik och strategi på förband upp till och med brigads nivå.

Målet är att du ska kunna leda stridande förband inom armén, flygvapnet och amfibiekåren, men utbildningen är bred och du kan även bli till exempel operatör eller ha en befattning inom ett säkerhetsförband, ledningsförband eller logistikförband.

Tio specialiseringar

Krigsvetenskaplig inriktning har tio specialiseringar. Antalet utbildningsplatser mot varje specialisering är begränsade och styrs av Försvarsmaktens behov av nya officerare. Du fördjupar dig i din specialisering främst under de två terminer du är på Försvarsmaktens förband och skolor.

De tio specialiseringarna är:

Amfibie

Amfibieförband finns där vatten möter land och är länken mellan sjö- och arméstridskrafter. Med sina olika fordon och vapensystem kan förbandet operera i och under vattenytan, på land och i luften. Även om förbandets naturliga stridsmiljö är kustnära zoner, floddeltan och andra amfibiska områden, kan förbandet verka i alla typer av terräng, till exempel öken. Därför är utbildningen till och tjänsten som amfibieofficer både flexibel och omväxlande.

CBRN

CBRN är en förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. Som CBRN-officer leder du en grupp vars uppgift är att skydda människor från kemiska och biologiska stridsmedel, radioaktivitet och kärnvapen. Det kan till exempel handla om att söka rätt på och identifiera faror i form av kemiska och biologiska ämnen eller att stoppa smittsamma sjukdomar. Arbetet sker ofta i förberedande syfte.

Vad gör en CBRN-gruppchef? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Fältarbete

Fältarbete innebär att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för fienden samtidigt som man försöker underlätta för den egna verksamheten. Ammunitions- och minröjning är exempel på fältarbeten. Officerare specialiserade på fältarbeten leder ingenjörsförbanden.

Vad gör en ingenjörofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Vad gör en R3-officer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Försörjning

För att allt ska fungera inom förbanden krävs att någon har ansvar för logistiken. Som officer specialiserad på försörjning säkerställer du att förbandet har tillgång till vatten, mat, drivmedel, ammunition och allt annat som är avgörande för förbandet.

Vad gör en försörjningsofficer i armén? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Vad gör en försörjningsofficer i flygvapnet? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Indirekt bekämpning

Indirekt bekämpning innebär att man bekämpar ett mål som man inte kan se från skjutplatsen. Som officer med specialisering indirekt bekämpning kommer du att lära sig skjuta med artilleri och att leda ett artilleriförband.

Vad gör en artilleriofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Ledningssystem

Ledningssystem är ett samlingsbegrepp för sambands- och informationssystem som radiosystem, datanätverk och kraftförsörjning. Ledningsofficeren utbildar i och leder arbetet i fält med de ledningssystem som är nödvändiga för att förbandschefen ska kunna leda sitt förband och samordna förbandens insatser. Under specialiseringen lär du dig hur dessa olika avancerade system fungerar.

Vad gör en ledningsofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Vad gör en ledningssystemsofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Vad gör en telekrigsofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Luftvärn

Ett luftvärnsförband har till uppgift att skydda civilbefolkning, militära förband och flygbaser från attacker från luften. Det kan också vara att följa egna flyg med radar. Som luftvärnsofficer leder du verksamheten och övar tillsammans med din enhet på att lokalisera främmande och egna flyg, och att skjuta ner fientliga flyg.

Vad gör en luftvärnsofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Markstrid

Med markstrid menas att anfalla, inta och försvara viktiga områden. Det kan vara såväl tätbebyggda områden som ödemark, med såväl handburna vapen som med stridsvagnar. I internationella sammanhang har markstridsförbanden ofta till uppgift att skydda civila samhällsfunktioner i kris- eller krigsområden. Som officer specialiserad på markstrid kan du bli anställd nästan överallt, men du kommer vara särskilt efterfrågad på pansarskytteförband och mekaniserade förband.

Vad gör en markstridsofficer i armén? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Vad gör en markstridsofficer i flygvapnet? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

STRIL

Inom STRIL (stridsledning inom flygvapnet) är din uppgift som officer och luftbevakningsoperatör att tillsammans med övriga kollegor i arbetslaget leverera en korrekt bild av luftläget. Informationen från er utgör beslutsunderlag för bland annat luftbevakningsledaren och jaktledaren när de fattar beslut om insats för att skydda och försvara Sveriges gränser och hävda Sveriges territoriella integritet.

Som luftbevakningsofficer kan du efter några år som operatör vidareutbilda dig till chefstjänster inom luftbevakning. Det kan handla om luftbevakningsledare, som är ansvarig för luftlägesbilden och samverkar med andra befattningshavare i anläggningen, till exempel stridsledaren som startar JAS-roten.

Vad gör en luftbevakningsofficer? Läs mer på Försvarsmaktens webbplats.

Säkerhetsförband

Säkerhetsförbandens uppgift är att skydda militärt viktiga mål mot fientliga specialförband. Beroende på vilket förband du hamnar på kommer du lära dig olika saker, och dina framtida arbetsuppgifter kommer skilja sig åt.

Dela:
Hade du nytta av den här informationen?

Tack för din feedback!

Något gick fel, försök igen senare.