Historia och bakgrund

UGL vilar på teorier inom psykologi, sociologi, socialpsykologi och pedagogik. Den senaste omfattande revideringen skedde 2008, därefter har det genomförts ett mindre antal revideringar, den senaste 2016.

Om UGL

Kursen är idag en mycket populär kurs inom näringsliv och offentlig förvaltning och är även en del i Försvarsmaktens grundläggande ledarskapsutbildning. Årligen genomförs uppskattningsvis 400 - 600 UGL-kurser inom näringsliv och offentlig sektor, samt ytterligare cirka 100-talet inom Försvarsmakten.

Satsning på gruppers utveckling

Samhällsutvecklingen under 1960-70 talen innebar förändringar i synsätt både på samhället som sådant, på människan och synen på arbetsliv och organiseringen av arbetslivet. Dessa förändringar fick också konsekvenser för Försvarsmakten och utbildningen som bedrevs inom Försvarsmakten. Under 1970 talet genomfördes olika utbildningsinsatser med Försvarsmaktens personal som syftade till att förändra tidigare syn- och förhållningssätt, bland annat med personalsamverkanskurser. Dessa kurser hade inriktningen att ge kunnande och insikter vad gäller grupper och gruppers utveckling, hur gruppen och lärandet förhåller sig till varandra och hur ledarskap inverkar på individ och grupp. Det skapades också ett feedbacksystem med samma syfte, att medvetandegöra på vilket sätt den enskilde påverkar och låter sig påverkas i relation till andra människor. Dessa åtgärder behövde dock kompletteras för att uppnå önskade mål kring förståelse för ledarskap och dess betydelse för mellanmänskliga relationer och en grupps förmåga att nå sina mål. Tanken var att ha en grundläggande gemensam utbildning på vilken den fortsatta ledarskapsutbildningen inom officersutbildningen skulle vila.

Militär utbildning

USA hade dess försvarsmakt vid samma tid utvecklat en kurs OE (Organisation and Effectiveness). Denna kurs, som var 6 månader lång, avsåg att utbilda officerare som skulle fungera som internkonsulter med syfte att utveckla ledarskapet ute på förbanden. Kursen innehöll en modul eller delkurs, som benämndes LMDC (Leadership and Management Development Course). Kursen var utvecklad för att genom deltagarnas egna upplevelser under kursen visa på en grupps utveckling och vad som inverkar på denna. En svensk officer, Anders Riesling, inbjöds till kursen OE och han fann att LMDC skulle kunna utgöra den gemensamma grundstenen för ledarskapsutbildningen i det svenska försvaret. LMDC översattes och modifierades av Försvarets Forskningsanstalt, FOA, samt av Försvarets Rationalisering Institut, FRI, för svenska förhållanden. Ett antal försök gjordes med denna utbildning vilka föll väl ut. Kursens benämning blev UGL, Utveckling av Grupp och Ledare. I samband med att NBO (Nya Befäls Ordningen) infördes blev UGL obligatorisk och kom att utgöra den första byggsten i ämnet ledarskap i den då tvååriga utbildningen till officer.

Den första versionen av UGL, 1981, är den ursprungliga UGL-kursen. Kursens rötter återfinns i LMDC men konceptet var också omarbetad och anpassad till svenska förhållanden. Nästa utvecklingssteg togs genom UGL 1984, som utgjorde en omfattande omarbetning av den ursprungliga UGL kursen, (1981-års version). Denna omarbetning och utveckling genomfördes av Försvarsmaktens skolor. Kursen utvecklades åter 1990-91och även under andra halvan av 1990-talet men då i mindre omfattning. Version UGL 2000 innebar ytterligare utveckling av kursen där övningar och teorimaterial tillfördes men fortfarande med utgångspunkt i UGL 1984.

Från andra hälften av 1990-talet kunde konceptet UGL även återfinnas på den civila marknaden som ett allt starkare varumärke medan dess betydelse inom försvarsmakten minskade i betydelse i takt med att försvarsmakten krympte och förändrade utbildningsgång. Detta ledde till ett kraftfullt behov av en större förändring av kursens innehåll. Alternativt kunde kursen komma att läggas ned. Försvarshögskolan valde utveckling. I denna utveckling togs hänsyn till all modern forskning kring grupputveckling, ledarskap och personlig utveckling. Kursen granskades även ur ett mångfaldsperspektiv. I arbetet med att utveckla kursen deltog Försvarshögskolans egna forskare inom ledarskap men även forskare från andra universitet och högskolor, liksom erfarna UGL-handledare. Christer Sandahl, professor i psykologi vid Karolinska institutet, fungerade som oberoende vetenskaplig granskare av kursinnehållet. Hösten 2007 presenterade Försvarshögskolan UGL 2008, en modern ledarskapskurs för alla oavsett bakgrund. Kursen var ordentligt omarbetad, bland annat ersattes Will Schutz FIRO-teori med Susan Wheelans IMGD-teori om gruppers utveckling, samt Försvarshögskolans ledarmodell Utvecklande ledarskap.

Försvarshögskolan uppgraderar kontinuerligt med de senaste forskningsresultaten inom området grupputveckling och ledarskap. Den version som gäller idag är UGL 2016, vilken fortfarande baseras på UGL 2008. Den kontinuerliga utvecklingen av UGL har ambitionen att till kursdeltagarna tillhandahålla en kurs i linje med senaste forskningen, en kurs med hög tillämpbarhet i vardags- och arbetsliv.