Vilka omfattas av totalförsvarsplikten?

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. I den ingår värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Under 2023 väntas regeringen fatta beslut om att återaktivera delar av civilplikten. Vad innebär de olika plikterna och vilka omfattas? Marika Ericson som är biträdande prefekt vid Försvarshögskolan förklarar.

Totalförsvarsplikten omfattar alla mellan 16 och 70 år genom värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Under 2008 avvecklades civilpliktsutbildningarna i Sverige, men under 2023 väntas regeringen fatta beslut om att återaktivera civilplikt igen, i första hand inom kommunal räddningstjänst.

– Att du omfattas av totalförsvarsplikt innebär inte automatiskt att du omfattas av någon av de ingående plikterna. Det är Plikt- och prövningsverket som avgör vilka som omfattas av värnplikt och av civilplikt när den återinförs, medan regeringen avgör vilka som omfattas av allmän tjänsteplikt, förklarar Marika Ericson.

Återaktivering av civilplikten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag av regeringen att börja förbereda för att återaktivera civilplikt i Sverige. Syftet är att bättre kunna planera personalförsörjningen inom viktiga verksamheter i händelse av kris.

– MSB föreslår att man ska titta på vilka kategorier som man kan utbilda med civilplikt i dagens system och har sett att det skulle kunna fungera att bli inskriven med civilplikt inom kommunal räddningstjänst. Många av de som är aktuella för civilplikt inom räddningstjänsten är äldre än den vanliga värnpliktsåldern och ute i yrkeslivet. Men det skulle vara ett sätt att snabbt komma åt personer med rätt utbildningsbakgrund för civilförsvarsuppgifter inom räddningstjänst och befolkningsskydd och sådana saker.

Skulle det kunna bli aktuellt med civilplikt inom fler områden?

– Civilplikten aktiveras utifrån behovet av yrkesmässig kunskap inom olika områden. Tidigare hade vi civilplikt inom befolkningsskydd som till exempel mörkläggning och röjning efter infrastrukturförstörelse. Men det kan också vara aktuellt inom hälso- och sjukvård och drift och underhåll av olika infrastrukturer som vattenförsörjning och mycket annat.

Allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap

Den allmänna tjänsteplikten kan endast aktiveras vid höjd beredskap och om regeringen fattat beslut om att den ska aktiveras. Den innebär i princip att man ska fortsätta arbeta i sitt vanliga arbete – om regeringen beslutar att arbetet omfattas av den allmänna tjänsteplikten.

Vad innebär det i praktiken, vilka skulle plockas ut i allmän tjänsteplikt i händelse av höjd beredskap?

– När landet går upp i höjd beredskap, (det vill säga skärpt beredskap eller högsta beredskap), och regeringen säger att nu föreskriver vi om allmän tjänsteplikt, då kan regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – besluta om hos vilka arbetsgivare och uppdragsgivare som tjänsteplikten ska fullgöras. Själva plikten fullgörs av att du, om du omfattas, kvarstår i din anställning eller i ditt uppdrag, som till exempel konsult.

Marika Ericson nämner hälso- och sjukvårdssektorn som ett exempel på en viktig sektor i höjd beredskap.

– Just hälso- och sjukvårdssektorn är viktig att upprätthålla vid höjd beredskap. Den kommer ofta i första hand när regeringen beslutar att allmän tjänsteplikt ska gälla. När det gäller andra sektorer i samhället är det kanske inte lika bråttom utan finns ofta möjlighet att vänta lite beroende på hur läget ser ut.

Hon har fler exempel:

– Säg att jag tjänstgör enligt ett avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret och tillhör någon av de frivilliga försvarsorganisationerna och har ingått ett avtal om tjänstgöring med dem. Då kommer jag, om den allmänna tjänsteplikten aktiveras, att tjänstgöra under plikt via det avtalet.

Ännu ett exempel är arbete som anvisas av Arbetsförmedlingen:

– Du som inte har ett jobb utan som befinner dig i någon arbetsmarknadsåtgärd eller är inskriven hos Arbetsförmedlingen kan få tjänstgöra under allmän tjänsteplikt där din kompetens skulle fungera. Då gäller också att du inte tjänstgör med vapen, förklarar Marika Ericson.

Hela samhället måste fungera i höjd beredskap

När vi går in i höjd beredskap är det viktigt att hela samhällssystemet ska fungera. En aktivering av tjänsteplikten för en sektor får följdeffekter för andra sektorer:

– Om det beslutas om allmän tjänsteplikt i vårdsektorn så kanske den allmänna tjänsteplikten även måste gälla för barnomsorgen, med tanke på att en familj kan bestå av två föräldrar som båda jobbar i vårdsektorn och går in under tjänsteplikt.

Vad händer vid Försvarshögskolan i händelse av höjd beredskap?

– De av vår personal som behövs för att genomföra våra kärnuppgifter kommer att krigsplaceras som en planeringsåtgärd. Men även vi som inte krigsplaceras förväntas fortsätta att jobba, även om det kan bli på ett annat sätt eller någon annan stans.

Kommer de studerande att fortsätta sin utbildning?

– I händelse av höjd beredskap och krig så kanske de som läser på Officersprogrammet och på Högre officersprogrammet kommer att lämna utbildningarna för att gå till sin krigsplacering. Eller så avgör Försvarsmakten att de behöver genomföra sin utbildning för att tillgodose behovet av officerare. Då får vi se över vad vi behöver göra för att kunna lösa Försvarsmaktens utbildningsbehov, avslutar Marika Ericson.

Text: Monika Wallström