Så påverkar outtalade antaganden underrättelsetjänstens bedömningar

30 oktober 2017

Hur skapas ny kunskap inom den militära underrättelsetjänsten? Vilken roll spelar underförstådda antaganden och oskrivna regler för individens bedömning? Idag disputerade Martin Bang med avhandlingen Military Intelligence Analysis: Institutional Influence.

Martin Bang har studerat det så kallade "institutionella inflytandet" på hotbedömningar inom den militära underrättelsetjänsten. Det institutionella avser själva underrättelseorganisationen, byråkratin, men också det sociala och kulturella sammanhanget den verkar inom. Avhandlingen handlar om olika institutioners regler uttalade och outtalade trossystem och världsbild och hur dessa påverkar de individuella underrättelseanalytikernas bild av läget.

– I värsta fall kan institutionens världsbild leda helt fel och få ödesdigra konsekvenser, säger Martin Bang och hänvisar till ett klassiskt exempel: Yom Kippur-kriget då Israel missbedömde Egyptens förmåga och vilja att starta krig mot det på papperet överlägsna Israel.

Svårt ifrågasätta inifrån

Martin Bang är i grunden underrättelseofficer och analytiker och därmed själv en del av institutionen han undersökt. I sin roll som forskare och lärare vid Försvarshögskolan har han kunnat rikta en nyfiken och analytisk blick på underrättelseprofessionen.

– Det är ofta svårt att ifrågasätta grundläggande antaganden inne i organisationen och att systematiskt tillämpa en alternativ hypotesprövning. Underrättelsetjänsten har själva provat olika modeller för att tänka utanför boxen. Man kan till exempel utse ett "red team" som ska agera djävulens advokat, men ibland är det svårt att ifrågasätta antaganden helt enkelt för att vi inte vet vilka antaganden vi gör. Och hur ska vi hantera situationen om vi får fram två helt olika bedömningar? Men klart är att underrättelsetjänsten behöver få ett mer kritiskt förhållningssätt till sin egen kunskapsprövning och lägga mer fokus på strukturerad analys, säger Martin Bang.

Mycket tyst kunskap inom underrättelseyrket

Opponent Philip Davies och Martin BangUnderrättelse som företeelse bygger enkelt uttryckt på en kunskapsmodell som härstammar från informatiken och går enkelt ut på att ju mer data och information vi inhämtar, desto mer kunskap kan vi producera. Data och information samlas in, i nästa steg analyseras den för att därefter resultera i en underrättelse som blir underlag för beslut. Martin Bang menar att institutionen i väldigt liten utsträckning beskriver vilka metoder man använder och att det finns en stor andel tyst kunskap som traderas inom professionen.

Tendens se ökat hot

I sin avhandling har Martin Bang undersökt hur stor påverkan tidigare hotbedömningar har när en hotbild ska bedömas på nytt. Studien genomförde han på svenska. Uppgiften var att bedöma hotbilden mot svenskarnas förläggning. Hotbilden bedöms normalt genom att man utgår för förra bedömningen, tar in nya underrättelseuppgifter och gör en ny bedömning. I detta fall fick en grupp göra sin bedömning helt utan att utgå från tidigare hotbedömningar och två andra grupper fick underlag från tidigare hotbedömningar – en mer och en lite mindre. Alla bedömningar var individuella.

– Gruppen som inte fick något underlag spretade allra mest i sina bedömningar och de andra två grupperna låg nära den tidigare bedömningen som man utgick ifrån. Men det som faktiskt förvånade mig mest var att i de två grupperna som utgick från en tidigare hotbedömning var det väldigt få som ville sänka hotet, utan nästan alla bedömde risken som högre än tidigare. Troligen har man en inbyggd tendens att höja risken, en "better-safe-than-sorry"-strategi, säger Martin Bang.

Som underrättelseofficer med erfarenhet från uppdrag i Afghanistan vet han själv hur det är att göra bedömningar som kan påverka kolleger och i värsta fall utsätta dem för risker.

Ökas transparens

Med dagens stora informationsflöde är det enligt Martin Bang i praktiken omöjligt och dessutom ofruktbart att utgå från nolläge varje gång en hotbild ska bedömas, men han efterlyser en ökad medvetenhet om de givna antaganden man utgår ifrån och en ökad transparens om vilka metoder man faktiskt använder sig av – hur kommer vi fram till våra slutsatser?
Martin Bangs intresse för frågorna kvarstår och hans plan är att fortsätta forska och fördjupa sig i frågorna.

Publikation

Military Intelligence Analysis: Institutional Influence

Martin Bang disputerade vid Finska Försvarshögskolan och Försvarshögskolan i Sverige.

Försvarshögskolan saknar i nuläget examensrättigheter på forskarnivå och därför är samtliga våra doktorander även antagna vid annat lärosäte. Förhoppningen är att få examensrättigheter inom kort.
UKÄ-beslut banar väg för examensrätt på forskarnivå.

Kontaktperson

Martin Bang
Doktorand
Militärvetenskapliga institutionen, Avdelningen för Ledningsvetenskap och Militärteknik, Sektionen för Militärtekniska tillämpningar

Martin.Bang [at] fhs.se