Söka
Att söka efter akademisk information kan vara svårt och tidskrävande, men också kreativt och roligt. På denna sida erbjuder vi en generell sökguide som kan hjälpa dig att navigera bland bibliotekets enorma resurser.
Letar du efter din kurslitteratur?
Här har vi samlat information som hur du söker fram din kurslitteratur i Primo och hur du hittar tillgänglig litteratur i biblioteket.
Hur söker jag?
Börja med att söka i Primo (bibliotekets sökruta) på titeln, författaren eller ämnesområdet.
I din litteraturlista kan det se ut på följande sätt för en lärobok:
Bell, J. & Nilsson, B. (2006) Introduktion till forskningsmetodik. 4. Lund: Studentlitteratur.
Bild 1. Sökruta för bibliotekets söktjänst Primo
Hyllplacering och tillgång
Du kan se tillgången på fysiska böcker genom skrolla ner till underrubriken Placeringar. Där ser du vart boken finns, samt dess hyllplacering (001.8).
Bild 2. Så här ser det ut i Primo när din bok finns tillgänglig i Huvudbiblioteket och Karlberg.
Artiklar eller eböcker i fulltext når du direkt via länken länk "Tillgänglig online" när du är ansluten till WiFi (Eudoram) på Försvarshögskolan.
På distans är det viktigt att du är inloggad som student eller anställd.
Hitta din kurslitteratur
Anna Lindh-bibliotekets sökguide (fullständig)
Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda din sökning inför till exempel en uppsats- eller skrivuppgift
Steg 1 - Frågeställning
En frågeställning är en specifik och tydlig fråga som guidar din informationssökning.
En bra frågeställning hjälper till att avgränsa ämnet och fokuserar på vad som ska undersökas eller diskuteras. Till exempel:
"Hur påverkar cyberhot den nationella säkerheten i Sverige?"
Tips:
- I början av en skrivprocess behöver du ofta läsa in dig på ett ämne, få kännedom om vanliga teorier och viktiga författare. Detta kommer att hjälpa dig att formulera fram en bra frågeställning.
- Centrala debatter inom ett ämne kan eventuellt identifieras i ledande vetenskapliga tidsskrifter. Identifiera dessa tidsskrifter genom prata med en lärare, forskare eller bibliotekarie, eller sök på egenhand,
- Ta även hjälp av uppslagsverk och läroböcker med titlar som ”Introduktion till krishantering", sök även i uppslagsverk som Nationalencyklopedin eller bara testa olika termer i bibliotekets sökruta Primo.
- Fundera på vilken typ av publikationer du behöver till din skrivuppgift.
Steg 2 - Sökord
När man söker efter information på bibliotekeket är det viktigt att reflektera över valet av sökord.
Innan du börjar söka bör du bryta ned din frågeställning till olika nyckelbegrepp (sökord). Du kommer att ompröva dem i efterhand utifrån nya erfarenheter.
Frågeställning: Hur påverkar en ledares fysiska närvaro effektiviteten under en kris?
Översätt din frågeställning till engelska:
- How does a leader’s physical presence affect effectiveness during a crisis?
- In what ways does a leader’s physical presence influence crisis management efficiency?
Sökord: Physical prescence, leader, leadership crisis, physical presence, effectiveness, crisis management, emergencies, team performance, leader visibility, crisis outcomes, crisis response.
Tips:
- Använd engelska sökord. Eftersom vetenskaplig forskning övervägande publiceras på engelska.
- I Primo och i Libris kan du sök på tesaurusen Svenska ämnesord (SAO). Svenska Akademiens ordböcker är en bra databas att hitta termer som du sedan kan översätta till engelska.
- Testa att använda naturligt språk i sökverktyget Primo research assistant. Istället för specifika sökord, prova att ställa frågor i hela meningar, exempelvis "Hur påverkar informationskrigsföring det svenska samhället i nutid? "
- Hitta synonymer och liknande begrepp – tänk både brett och mer specifikt.
Exempel:
"Information warfare" = Omfattande begrepp
"Naval Information Assurance for Network" = Mer specifikt
- Det kan även vara bra att söka på de nyckelbegrepp i publikationer du redan hittat.
- Skriv upp/stryk under viktiga begrepp du hittar i en egen ordlista.
- När du sökt fram en bok/artikel i Primo, kan du hitta relaterade ämnesord i postbeskrivningen.
- Generativ AI (Copilot, Chat GPT, Perplexity) kan fungera bra för att generera sökord.
Du kan exempelvis använda prompten:
"Generera 20 sökbara termer och synonymer på engelska för ämnet: militär underrättelsetjänst i östersjön".
Prova sedan sökorden i bibliotekets sökruta Primo.
Steg 3 - Söka efter källor
Att hitta information handlar om att söka både brett och specifikt utifrån sitt behov.
Att använda "rätt" källor är viktigt för att säkerhetsställa att informationen är legitim att använda, exempelvis inför ett semnirarium, projektarbete eller uppsatsskrivande.
Hur den vetenskapliga informationen publiceras varierar mellan olika ämnesområden. Inom teknik och naturvetenskap dominerar exempelvis publicering av ny forskning i vetenskapliga artiklar, medan samhällsvetenskaperna ofta publiceras i bokform.
Inom humaniora och samhällsvetenskap används ofta termerna primär-, sekundär- och tertiärkällor. En text kan ofta fungera som både primär- och sekundärkälla beroende på sammanhanget.
Fundera och undersök vilka typer av källor som kan vara relevanta för dig
Primärkällor: Originalverk, är ofta publikationer i textform, men kan även bestå av litteratur, film, musik och historiska dokument (brev, kartor, manuskript), samt insamlad empirisk data (intervjuer, observationer, statistik).
Sekundärkällor: Ofta texter (inom akademin) som analyserar eller beskriver primärkällor, exempelvis vetenskapliga artiklar, avhandlingar, läroböcker och populärvetenskapliga artiklar. Dessa är användbara när originalverk är svåra att förstå eller när man utforskar ett nytt ämnesområde.
Tertiärkällor: Sammanfattande källor som bygger på primär- och sekundärkällor, som biografier, lexikon och databaser.
Vad är tidigare forskning i din uppsats?
- Kapitlet "Tidigare forskning" ämnar kartlägga din frågeställning och identifiera potentiella kunskapsluckor: Vad vet vi? Varför är detta värt att studera?
- I uppsatser brukar vanligtvis kapitlet "Tidigare forskning" innehålla sekundärkällor såsom vetenskapliga artiklar eller litteraturöversikter.
Vad är empiri i din uppsats?
- Undersökningsmaterial (empiri) benämms ofta som primärdata, och är data som forskaren eller studenten själv väljer att samla in och studera. Vanligast är att undersökningmaterial är baserat på intervjuer, observation, experiment eller dokument.
- Empiri i din uppsats kan alltså bestå av exempelvis intervjuer, enkäter, experiment, fältstudier, men kan även utgöras av dokument eller media såsom film, ljud, dagspress, offentligt tryck eller vetenskapliga artiklar.
Primo är en bra söktjänst att börja söka efter källor med. Du kan därifrån skapa dig en överblick inom ämnesområdet.
- När du gör sökningar i Primo får du även tips på vilka andra databaser du kan söka i.
- Du kan enkelt göra en sökning i Primo genom att skriva in ett eller flera ord i sökrutan. Förslagsvis på titeln, författaren eller valfritt ämnesord.
- I Primo kan du välja utökad sökning som ett hjälpmedel om du vill specificera din sökning. Du kan även avgränsa din sökning genom att använda filtren i högermarginalen. Avgränsningar kan göras till exempelvis publikationstyp, publiceringsdatum, ämnesord och språk.
För att hitta vetenskapliga texter (Peer reviwed) kan du till exempel avgränsa träfflistan till ”vetenskapliga tidsskrifter”.
Biblioteket har tillgång till många ämnesdatabaser och det kan ibland vara svårt att välja rätt.
I databaslista hittar du alla databaser vi har tillgång till. Där kan du filtrera efter ämnesområde eller typ av innehåll.
I en databas hittar du artiklar från flera tidskrifter. Det finns allmänna och ämnesspecifika databaser. De flesta databaser är prenumerationstjänster som du enbart får tillgång till som student och anställd på Försvarshögskolan.
Du har även tillgång till våra databaser på distans.. För att få denna åtkomst måste du alltid gå in via bibliotekets webbplats när du gör dina sökningar.
Google Scholar är en omfattande söktjänst med inriktning på att hitta akademiskt material på webben.
Här får du träff på artiklar, böcker, avhandlingar, rapporter och mycket mer. Det saknas dock möjligheter att avgränsa träfflistan, så det krävs mer egen granskning och reflektion för att avgöra om en text är vetenskaplig eller inte.
Tips! I insällningar på Google scholar, klicka på bibliotekslänkar och välj Anna Lindh-biblioteket. Detta gör det enklare att hitta länkar till bibliotekets resurser i Schoolar.
Anna Lindh-bibliotekets elektroniska tidskrifter kan nås via den användarvänliga tidskriftsportalen BrowZine och innehåller över 18 000 olika publikationer.
Det finns funktioner i BrowZine som kan vara användbara för dig som vill följa vissa tidskrifter och inte missa några nummer samt att kunna spara artiklar för senare läsning, "My Bookshelf" och "My Articles", som nås via menyn inne i BrowZine. BrowZine ger också förslag på tidskrifter med relaterade eller inom samma ämnesområden som dina valda tidskrifter i "My Bookshelf".
För att nyttja dessa funktioner behöver man registrera sig som BrowZine-användare.
BrowZine länkar i Primo: När man söker i vår söktjänst Primo och får träff på artiklar som finns i bibliotekets elektroniska tidskrifter finns också länkar direkt till tidskriften via BrowZine. I bilden nedan visas en länk till artikeln i PDF-format ("Download PDF") och en länk till tidskriftens övriga innehåll ("View Issue Contents"). Den högra länken är länk till artikeln utanför BrowZine.
Libris, DIVA och Swepub är ett användbara databaser när man söker efter svenska publikationer och forskning.
Libris är Sveriges nationella katalog med uppgifter om framförallt böcker, men också artiklar och eböcker, på svenska högskole- och universitetsbibliotek, forskningsbibliotek och ett fåtal folkbibliotek.
Libris är en fri resurs med visst material i fulltext. Annars kan du se vilka bibliotek som har tillgång till materialet. Finns boken utanför Stockholms kommun? Skriv gärna ett mejl till alb@fhs.se om du vill att vi fjärrlånar en bok till dig.
DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) är en svensk akademisk databas som används för att söka och lagra forskningspublikationer, studentuppsatser och avhandlingar från svenska forskare, universitet och högskolor.
Svenska forskare är inte tvungna att publicera sina arbeten i DiVA, men det är en viktig del i att synliggöra och sprida svensk forskning, samt att underlätta för lärosätenas framtida uppföljning och rapportering.
Swepub ger en överblick över forskning publicerad av svenska forskare, inklusive vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, rapporter och avhandlingar. Tjänsten täcker alla ämnesområden och innehåller även metadata om konstnärliga arbeten och dataset.
Swepub är för alla intresserade av svenska forskningspublikationer och erbjuder verktyg för analyser och kvalitetssäkring, anpassade efter olika behov och målgrupper.
AI, eller artificiell intelligens, kan kompletera din informationssökning. Här är förslag på användbara tjänster som kan användas som stöd:
Att ständigt fundera på
Det är alltid viktigt att reflektera över användningen av AI-verktyg i dina studier. Här är några frågor som man ständigt bör fundera på:
- Utan källhänvisningar är det svårt att avgöra vad som är hallucination eller inte?
- Vilka är Företaget/insitutionerna bakom tekniken? Kan vi lita på dem?
- Vad består AI-modellens träningsdata av?
- Vilken data bör jag mata in i AI-konversationen? Strider användningen mot upphovsrätten, sekretess etc?
Artificial Intelligence, Security, Defence and Library Guides at European Commission Library
På Anna Lindh-biblioteket är vi alltid öppna för att diskutera AI och informationssökning, på så sätt kan vi lära oss tillsammans.
Steg 4 - Sökteknik och strategi
Får du många eller för få resultat i träfflistan? Genom att förfina din sökteknik och strategi kan du söka mer effektivt efter vetenskapliga texter.
Att söka efter akademisk information är en iterativ process, där man hela tiden testar olika söktekniker och strategier för att hitta information.
Vanliga strategier
- Sökning med nyckelbegrepp: Innebär att söka förutsättningslöst och prova olika sökord och kombinationer i relevanta databaser.
- Söka direkt i en specifik vetenskaplig tidskrift. Du kan exempelvis använda tidsskriftportalen Browzine eller Primo.
- Söka i referenslistan. Kontrollera referenserna i litteraturen du hittat, och fundera över om det finns någon litteratur som du bör titta närmare på.
- Citeringssökning visar i hur hög grad litteraturen som du hittat har påverkat andra texter och också vilka källor din författare har byggt sitt resonemang på. Du kan använda funktionen «citerad av» i databaser som Web of Science och Google Scholar.
- Söka med naturligt språk. För att göra sökningar mer intuitiva, kan du använda naturligt språk i verktyget Primo research assistant. Istället för specifika sökord, prova att ställa frågor i hela meningar: "Hur påverkar informationskrigsföring det svenska samhället i nutid?".
- Använda söktekniker: Se informationen i rutorna nedanför.
Sätt citattecken runt frasen du söker efter, till exempel "hybrid warfare". Då får du träffar där ordet hybrid kommer direkt före ordet warfare. Det är då lättare att söka på sammanhängande termer eller hela meningar.
Genom att använda ett trunkeringstecken, ofta en asterisk*, kan du få träff på flera variationer av ett ord samtidigt. Till exempel ger terror* träff på orden: terror, terrorister, terrorism och så vidare. Ibland kan trunkering även användas inuti eller före ett ord.
Paranteser kan användas för att bestämma i vilken ordning sökningen ska utföras. Det som står inom parentes kommer då utföras först. Till exempel: Norway AND (military OR defence).
Med hjälp av booleska operatorer som AND/OR/NOT kan du i många databaser och sökverktyg styra din sökning ytterligare:
- Sweden AND Warfare – båda orden måste finnas med. (Men AND behöver vanligtvis inte skrivas ut, det sker automatiskt).
- Warfare OR Military – något av orden eller båda måste finnas med.
- Arctic NOT Geography – ordet arctic måste finnas med men träffar med geography tas bort.
Sweden AND Warfare = Smalare sökning
(Sweden OR Norway) AND Warfare = Bredare sökning
Sweden AND Warfare NOT Norway = Smalare sökning
I många databaser och sökverktyg finns möjligheten att precisera din sökning genom att gå till "avancerad sökning" (eller Utökad sökning).
Söksträngar: I funktionen 'avancerad sökning' gör webbgränssnittet det enklare att använda flera söktekniker samtidigt, vilket innebär att det blir enklare att skapa en söksträng bestående av exempelvis frassökning, paranteser och booleska operatorer.
Exempel på en söksträng:
(armored vehicles OR "air surveillance") AND ("leader " OR "training programs")
En annan användbar funktion i "avancerad sökning" är att styra var dina ord ska söka i texten, till exempel i titel, abstract eller ämnesord. Då får du färre och mer relevanta träffar än om du söker i hela texten.
Tips! Testa även att använda avgränsningarna/filtren i bibliotekets sökruta Primo.
Steg 5 - Utvärdera sökningen
Känner du dig nöjd med din sökning? Eller har du fastnat och inte kommer vidare? Här är några saker att tänka på.
En alltför lång träfflista visar att din frågeställning är för bred och behöver specificeras. I vissa fall kan du behöva ändra din sökteknik eller sökord så att det bättre passar ditt ämne eller frågeställning.
Reflektera ett varv till huruvida du söker på rätt nyckelbegrepp. Bryt ner ditt område till så många termer du kan.
Skriv upp/stryk under viktiga begrepp du hittar i en egen ordlista.
Forskning och publiceringspraktiker ser väldigt olika ut inom olika ämnesområden. Fundera en gång till på vart du behöver leta för att hitta rätt typ av källor.
Kom ihåg att avgränsa din träfflista. Observera dock att avgränsningarna kan leda till att du går miste om central information.
Du kan till exempel avgränsa till:
- Vetenskaplig tidsskrift "expertgranskad" (peer reviewed)
- Publikationstyp (bok, artikel eller avhandling)
- Årtal (forskning från de senaste 10 åren?)
- Språk (forskning publiceras övergripande på engelska).
- Tillgänglighet (som till exempel fulltext)
Du bör sedan värdera publikationerna du hittar i förhållande till din frågeställning.
Det kan vara svårt att veta när man har hittat tillräckligt med information för att börja skriva.
Vanligtvis så sker skrivprocessen och informationssökningen sporaiskt tills det att uppsatsen är klar. Kom ihåg att ta en paus ibland och reflektera över det du gjort hitills. Behöver du inkludera nya källor i ditt resonemang eller är informationen tillräcklig?
Ha ett reflekterande förhållningssätt till ditt sökande. Dokumentera hur du sökt och ta upp frågor med din handledare om du är tveksam. Om du till exempel är tveksam över om det är lämpligt att använda en publikation som källa så diskutera med din handledare.