• Start
  • Sociala medier - risk eller möjlighet för försvarsmakter?
Eva-Karin Olsson och Edward Deverell

En viktig slutsats av studien är att nationella faktorer spelar en större roll än riktlinjer från internationella organisationer som EU och Nato angående hur sociala medier ska användas.

Sociala medier - risk eller möjlighet för försvarsmakter?

Hur förhåller sig EU:s försvarsmakter till sociala medier? Finns det en skillnad mellan ett nationellt och internationellt perspektiv? Forskarna Eva-Karin Olsson och Edward Deverell berättar om sin studie, vars resultat publicerats i Defence Studies.

På Försvarshögskolan har forskarna Eva-Karin Olsson, Edward Deverell, Maria Hellman och Charlotte Wagnsson fördjupat sig i hur försvarsmakter förhåller sig till sociala media. Efter att ha studerat den svenska försvarsmakten har man nu tagit ett större steg och undersökt hur EU:s försvarsmakter ser på sociala medier. Betraktas sociala medier i första hand som en risk eller en möjlighet? Finns det en skillnad mellan ett nationellt och internationellt perspektiv?

Eva-Karin Olsson säger att forskningsfrågan är ny och att svaret delvis är överraskande.

– Vi sände en enkät till personer i ansvarig ställning till samtliga EU-länder och fick 25 svar. Genom att använda olika påståenden där de svarande kunde hålla med mer eller mindre kunde vi fånga in hur försvarsmakter ser på sociala medier i förhållande till möjligheter och risker och om det fanns en skillnad när det gällde inställningen till sociala medier hemma och i en internationell insats.

Överraskande resultat

De flesta försvarsmakter är positiva till att anställda hemma använder sociala medier, men vad gäller internationella insatser är de flesta försvarsmakter mer tveksamma. De flesta anser att sociala medier är lämpar sig bättre för marknadsföring hemma än borta.

Ofta betonas att sociala medier kan vara en risk för försvarsmakter. Människors säkerhet kan äventyras, känslig information avslöjas eller information kan förvrängas. För nationellt bruk ser försvarsmakter ingen större risk. Åsikterna om risken vid internationella insatser visar ingen entydig bild.

– Vår hypotes, stödd på aktuell forskning, var att det skulle finnas en större samsyn hos försvarsmakter vid internationella insatser jämfört med verksamheten nationellt, säger Eva-Karin Olsson. Men så var det inte. Svaren som rör internationella insatser spretar.

– Däremot finns en samstämmighet bland de 25 svarande EU-länderna om hur man ser på sociala medier nationellt, säger Edward Deverell. Det som i första hand styr försvarsmakternas syn på sociala medier är nationell kultur och myndighetskultur. Och här är det ungefär samma trend över hela EU. Myndigheters hemsidor tenderar att efterlikna företags hemsidor. Och försvaret är en myndighet bland alla andra. Man tänker på varumärket och vill sälja bilden. Det borde finnas andra värden som en myndighet kan visa upp, men man drivs mer och mer mot ett företagstänkande.

– När värnplikten försvinner måste försvarsmakterna visa upp en lockande bild för att kunna rekrytera, säger Eva-Karin Olsson. Försvarsmakterna följer de generella myndighetstrenderna, men man tvingas också till större öppenhet för att kunna rekrytera.

– Dessutom har nog också de så kallade försvarsbloggarna en påverkan. Det är relativt nytt att anställda skriver om försvaret utanför försvaret. Även om våra medförfattare Wagnsson och Hellman i sin tidigare forskning visat att försvarsbloggarna är ganska ense om en rätt så okritisk bild av försvaret, säger Edward Deverell.

En viktig slutsats av studien är att nationella faktorer spelar en större roll än riktlinjer från internationella organisationer som EU och Nato. Nato har – till skillnad mot EU – på strategisk nivå tänkt igenom hur sociala medier ska användas.

Ny forskningsmiljö byggs

– Studien är finansierad internt. Interna forskningsmedel ska öka samverkan inom Försvarshögskolan. Tanken är att vi ska samproducera oss mer för att gynna vår ansökan till forskarutbildning, säger Edward Deverell.

– Vi bygger en forskningsmiljö kring media och kommunikation och är inne på tredje året. Under två år har vi tittat försvarsmakter och kommunikation och i år ska vi studera propaganda. Vi har också en magisterkurs på 15 poäng i ämnet politisk kommunikation vilket är ett led i att bygga upp området kris, krig och kommunikation, säger Eva-Karin Olsson.

Publikation

EU armed forces and social media: convergence or divergence?