ERROR: TypeError: null has no such function "getProfileImage"
  • Start
  • Ammunition som förorenar – vad gör vi åt det?
Ammunitionsröjning och minsökning

Ammunitionsröjare med minsökare. Fotograf: Carl M Sjöstrand, Försvarsmakten

Ammunition som förorenar – vad gör vi åt det?

Ammunition i vår natur är en källa till föroreningar, särskilt om det är oexploderad ammunition. Oexploderad ammunition finns till exempel på gamla skjutbanor och övningsfält, men också i insjöar där det dumpades för decennier sedan.

Ammunition innehåller flera ämnen som ger negativa miljökonsekvenser. Den främsta källan är explosivämnet som ammunitionen är fylld med, men även tungmetaller och toxiska ämnen förekommer.

Ammunition från tidigare övningsområden

På tidigare skjutbanor och övningsfält har det ofta skjutit stora mängder ammunition. Ammunition som lämnats kvar. Majoriteten av ammunitionen har fungerat som den ska och detonerat. Det ger en hastig förbränning och viss efterlämning miljöskadliga produkter.

Men ungefär 10% av ammunitionen fungerar inte och exploderar inte. Denna ammunition innehåller oförbränt explosivämne. Dessutom är ammunitionen ofta skadad, delvis sönderslagen och utsätts med tiden för korrosion. Detta innebär att främst explosivämnet succesivt urlakas och sprids i omgivningen.

I områden med oexploderad ammunition förekommer alltså en kombination av förorening: dels restprodukter från skjutning och dels urlakning av miljöskadliga ämnen från den kvarliggande oexploderade ammunitionen.

Dumpad ammunition

Dumpad ammunition har aldrig blivit skjuten, utan har normalt dumpats helt intakt. Ofta är de fortfarande inneslutna i motståndskraftiga emballage som är både vatten- och lufttäta.

I det här fallet tar det upp till flera hundra år i sötvatten, som är fallet i Sverige, innan omgivningen har brutit ner både förpackningar och ammunitionens metallhölje. Först därefter uppstår miljökonsekvenserna. Totalt sett sker hela urlakningen, från ämnena i förpackningen till sista gifterna i ammunitionen, under flera tusen år i sötvatten.

Ur miljösynpunkt är det främst läckage av explosivämnen, dess nedbrytningsprodukter och tungmetaller som är av betydelse. Men även graden av sedimentering i de sjöar ammunitionen ligger i tros ha betydelse.

Man antar att explosivämnen läggs fast i sedimenten och att miljökonsekvenserna blir förhållandevis små, ända till den dag då man av någon anledning börjar ”rota” i sedimentlagren. Osäkerheterna är stora, främst beroende på att den dumpade ammunitionen fortfarande är i mycket gott skick.

Forskning inom området

Sedan 2016 bedriver forskare från Försvarshögskolan och Lunds universitet forskning inom området. Forskningen fokuserar på problemet med att hantera explosiva kvarlämningar utifrån ett svenskt samhällsperspektiv. Målet är att bidra till utvecklingen av en riskhanteringsmodell för att kunna bedöma risker och föreslå hållbara åtgärder. Frågor som ska försöka besvaras är:

  • Vad är en acceptabel risk från explosiva kvarlämningar i Sverige?
  • Hur kan risker från explosiva kvarlämningar analyseras?
  • Hur medvetandegöra och kommunicera risker från explosiva kvarlämningar?

Internationellt nätverk ska sprida kunskap

– Idag saknas en ändamålsenlig kunskapsbas att utgå ifrån och det behövs för att säkerställa en hållbar grund för beslutsfattande, säger Fredrik Johnsson, överstelöjtnant och doktorand vid Försvarshögskolan.

För att skapa denna kunskapsbas är internationellt samarbete helt avgörande. Flera länder har erfarenheter från hantering av likartade problem med explosiva kvarlämningar och vi har mycket att lära från dem. USA har stängt, röjt och sanerat över 1 000 militära baser på explosiva kvarlämningar. Storbritannien, Tyskland är exempel på länder som dagligen hanterar explosiva kvarlämningar efter andra världskriget. Även Norge har genomfört stora saneringsprojekt av explosiva kvarlämningar. Försvarshögskolan har etablerat ett nätverk med ett tiotal länder i syfte att sprida kunskaper och erfarenheter.

– Förhoppningen är att andras lärdomar kan ligga till grund för en svensk modell och att vi slipper uppfinna hjulet själva. Till detta adderas sedan forskningen som bygger på de förhållanden som är unika för Sverige, säger Fredrik Johnsson.

Åtgärdsplan för framtiden

Riksrevisionen granskade 2016 regeringens och berörda myndigheters hantering av föroreningar eller oexploderad ammunition som orsakats av staten. Regeringen har sedan med hjälp av granskningen tagit fram en åtgärdsplan, där det bland annat ingår att förtydliga Försvarsmaktens ansvar i frågan.

Fredrik Johnsson är positiv till Riksrevisionens granskning, men anser att det saknas vissa delar

– Rapporten bidrar till att uppmärksamma ett både långsiktigt och ekonomiskt kostsamt problem för svenska samhället, säger Fredrik Johnsson, men det finns grundläggande aspekter som inte omfattas av granskningen. Det gäller till exempel dumpad ammunition i sjöar och vattendrag, vissa säkerhetsaspekter och vad som utgör en acceptabel risk i det svenska samhället.

– Problemet med explosiva kvarlämningar är komplext och något som vi kommer att behöva leva med under generationer. Det är ytterst viktigt att de steg som nu tas är långsiktiga och något vi kan leva med i framtiden.

Läs rapporten och regeringens åtgärdsplan

Riksrevisionens rapport Statens förorenade områden släpptes 27 oktober 2016

Regeringens skrivelse 2016/17:111 som svar på Riksrevisionens rapport, inklusive åtgärdsplan