• Start
  • Så kan man använda militära strategier mot cancer

Så kan man använda militära strategier mot cancer

Kan militära strategier användas som inspiration för cancerforskning? Ja, det föreslår i alla fall David Gisselsson Nord, patolog och cancerforskare i Lund tillsammans med Robert Egnell, professor och strateg vid Försvarshögskolan, Stockholm i tidskriften Trends in Cancer.

– Det finns enormt många likheter mellan den amerikanska arméns fältmanual för upprorsbekämpning och det senaste teorierna kring cancerbehandling. Framförallt hjälper det strategiska tänkandet kring upprorsbekämpning (så kallad COIN doctrine) oss att identifiera möjligheter som än så länge är väldigt dåligt utforskade, menar David Gisselsson Nord.

Mindre aggressiv krigsföring

Själva grunden i upprorsbekämpning är insikten om att framgång inte bara nås genom att besegra fienden, utan att man istället måste hantera upprorens grundorsaker och därmed fokusera på att vinna lokalbefolkningens förtroende och lojalitet. I cancersammanhang innebär det att man inte bara kan fokusera på att utveckla och utföra behandlingar, utan även borde fokusera på att förstå cancer.

– Den brittiska fältmarskalken Sir Robert Templer, som var Brittiska imperiets högkommissionär i Malaysia, uttryckte det på följande sätt: "Lösningen på upprorproblemet ligger inte i att ösa in mer militärer i djungeln. Lösningen ligger i folkets själ och hjärta", berättar Robert Egnell.

Gerillasoldater och cancerceller tar makten

Uppkomsten av en gerilla och tillväxten av cancer har många likheter - de utvecklas båda långsamt under många år på ett sätt som är nästan omöjligt att förutse. Cancertumörer är dynamiska nätverk av friska och sjuka celler och behandlingen med cellgifter gör det än mer komplext och svårt att förstå vad som sker när en tumör först svarar på behandling, för att senare återkomma i behandlingsresistent form.

Slår man ut ett lands centrala styre, skapas ett vakuum där rebeller och gerillasoldater får utrymme att ta makten. Likadant gäller att om behandlingen lyckas slå ut de celler som dominerar en tumör. Då skapas utrymme för andra cancerceller att växa till.

– Idag vet vi helt enkelt för lite om vad det är som gör att vissa cancerceller överlever och orsakar återfall, säger Robert Egnell.

Håll tillbaka och bevara

Det finns en taktisk ramsa som man använder sig av när man bedriver upprorsbekämpning: Shape – Clear – Hold - Build. Först måste man undersöka i vilket typ av miljö ett uppror uppkommer och upprorets sociala drivkrafter. Därefter formar man miljön (shape) så att den motverkar, snarare än främjar upproret. Sedan slår man ut synliga militanta grupper genom massiv krigsföring (clear) för att därefter tillfälligt överta ansvaret över nationen (hold). Slutligen bygger man upp landet så att det återigen ska kunna klara sig själv och på ett sätt som undviker samma brister som orsakade upproret från första början (build).

– Traditionellt lägger vi mycket av cancerbehandlingen på clear – det vill säga att vi använder så mycket resurser vi kan på kirurgi, cellgiftsbehandling, strålning på ett extremt aggressivt sätt, fortsätter David Gisselsson Nord.

Istället kanske vissa patientgrupper ska ha mer fokus på hold – det vill säga hålla cancern i schack och på så sätt få en stabilare sjukdom som svarar på behandling. Alla cancerceller beter sig nödvändigtvis inte likadant som den dominerande gruppen inom en tumör. Det är här det ofta blir problem när de cellernas uppsättning förändras. Då kan nya typer av celler växa likt en gerillarörelse. David Gisselsson Nord förklarar:

– Vi cancerforskare kanske borde ägna mer tid åt att hitta nya hitta strategier för att krympa tumörer så att patienter kan leva med hög livskvalitet trots sin cancer. Ett sätt att uppnå detta är i teorin att behandla på att sätt så att huvudtumörens biologiska mångfald bibehålls, så att inte nya typer av cancerceller som inte går att behandla tar över. Sådana strategier har undersökts mycket litet.

Förbättra underrättelseverksamheten

De flesta onkologiska behandlingar är statiska och vilar på sparsamma kliniska och diagnostiska data, ibland med viss genetisk information. Detta förutsätter att tumörceller knappast förändras i en patient, men det blir allt tydligare att i de flesta cancerformer så ändras tumörens genetiska kod över tid.

För att hänga med i ett upprors oförutsägbara framväxt, måste krigföringen vara underrättelsestyrd och flexibel. Att bekämpa en gerilla endast genom militära medel, eller att utföra civila aktiviteter som inte är specifikt anpassade för den omgivande politiska och sociala kontexten är dömt att misslyckas, menar Robert Egnell. En taktik som fungerar för en patient, fungerar ju inte nödvändigtvis för en annan.

Därför behöver läkarna bli bättre på den kliniska "underrättelseverksamheten" så att medicineringen kan anpassas efter förändringar i tumörens egenskaper. Allt fler studier visar att man behöver upprepa biopsier och kontrollera om biomarkörer för att ständigt kunna modifiera behandlingen och undvika att cancern blir resistent.

– Det behövs mer forskningsresurser för att undersöka livsförlängande åtgärder i de fall där cancern redan har spridit sig. Det är dock viktigt att betona att detta på intet sätt gäller alla cancerfall och man måste börja med att forska inom området för att se om teorin går att omsätta i klinisk verklighet. Från ett militärstrategiskt perspektiv vore det lika intressant att vända på steken och se vad medicinsk forskning och behandling har att lära oss, avslutar David Gisselsson Nord.

Publikation, bilder och bildtexter

Cancer – An Insurgency of Clones David Gisselsson Nord, Robert Egnell Trends in Cancer

Bilder och bildtexterPDF

Robert Egnell

Ledning, Professor, Institutionschef

Robert.Egnell@fhs.se +46 8-55342768
Dela: