ERROR: TypeError: null has no such function "getProfileImage"
  • Start
  • Med allmänheten i tankarna

Med allmänheten i tankarna

Brandmän övar på fartyg.

Foto: Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten

Ansvaret för Sveriges krisberedskap vilar till stor del på kommunala chefer. Men hur förberedda är de egentligen? Det vill doktoranden Susanne Hede ta reda på i sin avhandling.

Susanne Hede forskar inom ledarskap under påfrestande förhållanden.

I sin kommande avhandling tittar hon närmare på hur krishantering ser ut på kommunal nivå. Här ligger nämligen en stor del av ansvaret för hur kriser och katastrofer hanteras, det kan till exempel handla om en översvämning, ett terrordåd eller en stor trafikolycka.

I tidigare forskning har man ofta tittat på formella principer och organisatoriska aspekter av krishantering.

Susanne Hede har istället valt att studera krishantering ur ett psykologiskt perspektiv.

– Jag vill ta reda på hur ­kommunala chefer tänker kring beredskap och vad det är som påverkar deras syn på beredskap. Jag studerar också vad ledaren upplever sig kunna klara i en kris och vad som kan utvecklas. En annan viktig fråga är vad ledaren lär sig av sin kriserfarenhet.

Mänskliga aspekten viktig

Motivation är ett nyckelord. Om man ska engagera sig för att arbeta med beredskap behöver man först inse att något kan hända.

Ofta finns det ­rutiner att följa. Men för att verkligen arbeta aktivt med beredskap behöver den mänskliga aspekten – vilka konsekvenser en kris kan få för allmänheten – finnas med i större utsträckning, tror Susanne Hede.

– Det är inte alla chefer som har allmänheten i åtanke. En viktig aspekt är hur man ska värdera människors sårbarhet och handlingsförmåga. Det är ju inte bara en människas utsatthet som ledaren ska hantera. Hur länge klarar sig till exempel en barnfamilj utan ström, i jämförelse med en äldre person? Den som skriker högst kanske inte alltid är den som har det största behovet.

Ofta räknas äldre personer till de mest sårbara i en krissituation, men erfarenheter har visat att det inte alltid stämmer.

Efter stormen Gudrun såg man till exempel att de äldre som var vana att bo på landet under enkla förhållanden ofta klarade sig bättre utan ström än många andra.

Verklighetstrogna övningar

Flera av de ledare som Susanne Hede intervjuat under sin forskning upplever att de krisberedskapsövningar som finns inte är realistiska.

Samtidigt har de blivit förvånade när verklighetens kriser ­blivit mer omfattande än de scenarier som övats. Susanne tror att krisberedskaps­övningar behöver utformas på ett nytt sätt med allmänheten mer närvarande.

På så sätt kan motivationen och förståelsen för människors reaktioner bland kommunala chefer höjas.

– Det är en utmaning att hitta en bra balans mellan realistiska och ­utmanande övningar. För att göra övningar mer verklighetstrogna är det bra att ­involvera allmänheten, det sätter viss press på de övande att göra sitt bästa. Det är bland annat allmänhetens reaktioner och behov som min forskning visar är besvärliga att värdera och hantera för krishanteraren.

I och med forskningen får Susanne en chans att borra djupare i det som intresserar henne mest. Att det som hon kommer fram till faktiskt kan vara till nytta för samhället sporrar henne.

När Susanne inte forskar undervisar hon på Försvarshögskolan.

Vad är det roligaste med att undervisa?

– Att man kommer ut från sitt rum! Det gör jag i och för sig när jag intervjuar chefer i min forskning, eller föreläser för dem jag forskar om. Men det är roligt att möta studenter som inte har så mycket förkunskap i ämnet. De ställer en helt annan typ av frågor, frågor som får mig att reflektera och ger uppslag till nya forskningsfrågor. Att undervisa ger väldigt mycket tillbaka.