Sök
  • Start
  • Totalförsvaret och icke-militär krigföring
Porträtt av Jan Ångström.

Jan Ångström, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, leder forskningsprojektet om icke-militär krigföring och uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret.

Totalförsvaret och icke-militär krigföring

Vilka är de mest effektiva sätten att hantera olika kombinationer av icke-militära hot som informationspåverkan, cyberkrigföring och subversiv krigföring? Det ska ett forskningsprojekt om icke-militär krigföring och uppbyggnaden av det nya svenska totalförsvaret ta reda på.

I januari 2020 inleddes forskningsprojektet "Den dubbla utmaningen - icke-militär krigföring, myndighetssamordning och styrning av det nya totalförsvaret". Projektet ska analysera icke-militär krigföring och vad det får för konsekvenser för organisationen och återuppbyggnaden av det svenska totalförsvaret.

– Snarare än att återigen debattera begreppsliga frågor så avser vi först att analysera vilken strategisk nytta som så kallad icke-militär krigföring har och vilka kombinationer av maktmedel som kan uppnå vilka politiska mål. Samtidigt som den här forskningen pågår kartlägger vi ett antal staters hantering av dessa hot. Till exempel hur icke-militär krigföring identifieras, bemöts och besegras, säger Jan Ångström, professor i krigsvetenskap vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan.

Han leder projektet, som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med Magnus Christiansson, Oscar Jonsson och Ilmari Käihkö vid Försvarshögskolan.

– Mycket av forskningen kommer att genomföras i två större samarbetsprojekt med internationella experter inom området, säger han.

Identifiera ”best practices”

Eftersom utländska direktinvesteringar, informationspåverkan, cyberkrigföring och subversiv krigföring har blivit en del av vardagen i västvärlden, är det viktigt att identifiera ”best practices” för att hantera den här typen av hot, menar Jan Ångström.

– Att forska om hur och i vilken ordning olika delar av totalförsvaret ska byggas upp är därför av största vikt. Det finns en stor efterfrågan från sektorn om frågor som rör totalförsvaret och vi hoppas kunna knyta kontakter och inleda samarbeten som kan vara till nytta för flera miljöer på Försvarshögskolan, säger han.

Projektet beräknas vara klart i december 2023, men forskarna räknar med att kunna göra delresultat tillgängliga allteftersom de publiceras.

– På så sätt kan vi också tanka av delar av forskningen in i utbildningen på Försvarshögskolan, säger Jan Ångström.

Josefin Svensson

Dela:
Publicerad 2020-12-15 Uppdaterad 2021-01-14