Att förbereda sig för krig – tre frågor till David Bergman

David Bergman tjänstgör inom Försvarsmakten och är affilierad forskare vid Försvarshögskolan. Hans bok Vem är du när kriget kommer? beskriver hur individer och samhällen fungerar under press. Nu pågår beredskapsveckan i hela Sverige. Vi låter David Bergman förklara hur vi kan tänka om beredskap.

Vad skulle du säga är det viktigaste att tänka på när man som privatperson vill förbereda sig för en kris- eller krigssituation?

– Det viktigaste är de mentala förberedelserna, att känna sig trygg i sin roll och förstå hur man kan bidra. Ett genomsnittligt krig varar i drygt tre år och den största utmaningen är ofta att hålla i gång det civila samhället under den tiden, säger han.

Under hösten har vi kunnat se på tv hur myndigheterna går igenom gamla skyddsrum som ska rustas upp för att höja vår beredskap. Men det handlar alltså inte om att gömma sig i källaren och äta konserver tills allt är över?

– Ofta ligger för stort fokus på fysiska förberedelser. Många listor ger intrycket att allt löser sig bara du köper fler konserver. Men vi fastnar alltför ofta vid vevradio och vattendunkar och pratar för lite om hur vi kan bidra så att samhället fortsätter att fungera – att vi kan gå till jobbet, hjälpa andra och leva våra liv så normalt som möjligt, även under en kris.

Kan du ge något exempel på vad du menar att vi ska göra i stället?

– Tänk igenom din och din familjs vardagssituation och försök att nätverka med dina grannar och vänner. Prata om hur ni kan hjälpas åt om det värsta skulle inträffa. Många har en felaktig bild av hur människor och samhällen reagerar i kris och krig. Det finns också ett antal rena myter som är vanliga, som att anarki, panik och plundring skulle uppstå. Men vi ser tvärtom att de mest påfrestande situationer ofta tar fram människor bästa sidor och svetsar samman samhället.