Desinformation sprids inte bara genom samordnade kampanjer

Strategisk desinformation på sociala medier sprids inte enbart genom planerade och samordnade insatser. Vanliga användare kan också bidra till spridningen, utan att vara en del av en påverkanskampanj. Det visar en ny avhandling från Försvarshögskolan.

I avhandlingen Beyond Orchestration: A practice-based study of state-linked disinformation on social media undersöker Johanna Muhrbeck hur statskopplad desinformation sprids på sociala medier.

Ett centralt resultat är att spridningen inte enbart styrs uppifrån. Strategiska aktörer, till exempel statliga aktörer, kan sprida vilseledande information i syfte att påverka. Men innehållet kan sedan få ytterligare spridning genom användare som inte har någon koppling till den ursprungliga aktören.

– För att förstå hur strategisk desinformation sprids behöver vi titta både på den strategiska och samordnade aktiviteten och på hur andra användare bidrar till spridningen, säger Johanna Muhrbeck, doktorand vid Institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Användarnas agerande påverkar spridningen

Sociala medier är utformade för att människor ska reagera på, kommentera och dela innehåll. Det gör användarnas agerande till en viktig del i hur desinformation får spridning.

Avhandlingen visar att det inte räcker att undersöka vem som ligger bakom desinformation och vilket syfte aktören har. För att förstå hur innehållet får genomslag behöver forskare också studera hur användare tar emot och interagerar med det.

Studien kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder.

– Jag har analyserat desinformationens innehåll och omfattning, vilka typer av aktörer som deltar i spridningen och vilka syften, idéer och känslor som formar den, säger Johanna Muhrbeck.

Kunskap som kan stärka motståndskraften

Resultaten kan bidra till ett bättre kunskapsunderlag för myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga och motverka desinformation. Genom att förstå både den avsiktliga påverkan och den fortsatta spridningen bland användare går det att få en mer heltäckande bild av hur desinformation rör sig på sociala medier.

– En ökad förståelse för hur och varför desinformation sprids kan ge bättre förutsättningar att utveckla åtgärder som stärker samhällets motståndskraft mot desinformation, säger Johanna Muhrbeck.