Sök
  • Start
  • Tolv miljoner till forskning om hoten från smygande kriser

Foto: Jefferson Santos/unsplas.com

Tolv miljoner till forskning om hoten från smygande kriser

En forskargrupp vid Försvarshögskolan har fått forskningsanslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att studera smygande och utdragna samhällsstörningar som orsakas av till exempel den globala uppvärmningen, störningar i energi- och informationsnät, cyberattacker, migration och spridning av smittsamma sjukdomar. Totalt handlar det om ett forskningsanslag på 12,3 miljoner kronor.

– En kris som drabbar Sverige startar idag ofta utanför landets gränser eller inom sektorer som traditionellt inte anses vara källor till samhällskris, för att i ett senare skede utvecklas till en stor kris på svenskt territorium eller inom centrala områden för rikets säkerhet. Ett exempel är migrationskrisen 2015, Transportstyrelsens outsourcing av tjänster ett annat, säger Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan, som leder det fyra år långa forskningsprojektet Understanding the Creeping Crises: Towards Transboundary Detection, Intervention, and Management.

Svårt att förutsäga

Ekengren leder forskargruppen tillsammans med professorerna Arjen Boin, Leidens universitet och Mark Rhinard vid Utrikespolitiska Institutet . Forskarna skall undersöka hur händelseförlopp med långsam utvecklingstakt som under en längre tid inte uppfattas som samhällsstörning kan leda till kris och skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället.

– Det är naturligtvis svårt att förutsäga hur omfattande kris olika utdragna störningar potentiellt kan ge upphov till, men genom att finna mönster i tidigare krisförlopp och i ömsesidiga beroendeförhållanden mellan länder och sektorer kan vi bättre förklara hur kriser utvecklas över tid och rum, säger Magnus Ekengren.

Gemensam krishantering

Projektet fokuserar på den gränsöverskridande karaktären på många av dagens kriser. En orsak till ett ökat antal gränsöverskridande kriser är, påpekar Ekengren, att EU:s gemensamma politiska och operativa krishanteringsförmåga inte har utvecklats i samma takt som den ekonomiska och samhälleliga integrationen i Europa.

– EU:s medlemsstater är idag så sammanvävda vad gäller ekonomi, handel, energi och kommunikationer att en kris i ett land nästan oundvikligen leder till kris i andra länder, säger Ekengren

Målet med forskningen är att utveckla en fördjupad förståelse för de gränsöverskridande förmågor och metoder som länderna behöver utveckla, inte minst på EU-nivån, för att kunna förutsäga och undvika större samhällskriser.

Forskningsprojektet inleds i år och avslutas 2023.

Publicerad 2019-03-29 Uppdaterad 2019-04-03