Sök
  • Start
  • Lokalsamhällen pressas av antagonistiska hot

Foto: Tim Marshall/Unsplash (bilden har inte någon koppling till rapporten)

Lokalsamhällen pressas av antagonistiska hot

Våldsbejakande extremister, kriminella gäng och annan organiserad brottslighet utgör ett allvarlig hot mot samhällsviktig verksamhet på lokal nivå. Det konstaterar analytiker och forskare i en kartläggning över hur svenska lokalsamhällen påverkas av antagonistiska hot.

Kriminella som hotar tjänstemän för att slippa negativa beslut. Religiöst motiverade s k moralpoliser som trakasserar kvinnor som de anser inte följer de religiösa lagarna. Ungdomar som hotar polisen efter gripande. Högerextremister som genomför spontana demonstrationer – flash mobs – vid lokala arrangemang och i sociala medier lägger upp filmer på reaktionerna. Det är några konkreta exempel som tas upp i Försvarshögskolans rapport över antagonistiska hot som drabbar lokalsamhällenPDF. De samhällsfunktioner som främst drabbas är blåljuspersonal, hälso- och sjukvården och offentlig förvaltning, däribland socialtjänstemän och åklagare. Syftet med rapporten är ytterst att bidra till en ökad krisberedskapsförmåga hos de aktörer som utsätts för antagonistiska hot såväl som de aktörer som kan och har till uppdrag att förhindra hot och våld.

Hot ökar

– Vi ser att hoten är mångfacetterade till sin karaktär och att de generellt ökat i omfattning de senaste åren men på lokal nivå är det framför allt de så kallat särskilt utsatta områdena som är drabbade. Det rör sig om allt från direkta hot såsom hot mot tjänsteman och utpressning till mer subtil påverkan som att betala vittnen för att inte medverka i förundersökningar eller uppmana personer att inte rösta i val. Vissa hot och företeelser har ökat, har andra minskat, säger Henrik Häggström, senioranalytiker vid Försvarshögskolan och en av redaktörerna för rapporten.

Cyberhot i topp

Det enskilt största hotet kommer från cyberattacker, som stadigt ökat från hotnivå 1 år 1991 till högsta nivån, 5, 2017. Även underrättelsehot ökar och det har en koppling till ökat antal cyberattacker, som ofta härrör sig från andra länder. Även våldsbejakande politisk extremism, framför från högerkanten, ökar.

– De största och ökande hoten mot landet totalt sett, cyber och underrättelse, är som regel inte de största problemen för i vardagen i lokalsamhällen. Där är det istället påverkan från våldsbejakande politisk och religiös extremism och kriminella gäng som ställer till det och som manifesterar sig i företeelser som kravaller, upplopp, våld och förekomsten av tunga vapen och sprängmedel, säger Häggström.

Polis och socialtjänst

Forskarna har även tittat på vilken samhällsviktig verksamhet som är särskilt utsatt för hot och kriminalitet och det är skydd och säkerhet - polis, räddningstjänst, ambulanspersonal och väktare - hälso- och sjukvården, offentlig förvaltning, såsom åklagare och socialtjänst samt transporter, som inkluderar hot inom kollektivtrafiken.

Forskarna betonar att bilden inte är nattsvart och att brottsligheten kopplat till antagonistiska hot i många fall och i flera områden minskar.

– Men vi vet idag för lite om antagonistiska hot och konsekvenserna på lokalsamhället och det finns behov av att arbeta mer strukturerat med risk- och sårbarhetsanalyser, säger Henrik Häggström.

Med antagonistiska hot avses hot som är avsiktligt illvilliga och illegala och i rapporten delas hoten in i underrättelsehot, terrorhot, politisk och idégrundad (däribland religiös) extremism, organiserad brottslighet samt cyberhot.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av Polismyndighetens Utvecklingscentrum Väst (UC-Väst) och Nationella operativa avdelningen, underrättelseverksamhet (NOA UND) som driver ett krisberedskapsprojekt tillsammans med Malmö universitet. Projektet syftar till att motverka organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret. Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Publikation

Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhälletPDF,
red Henrik Häggström och Hans Brun, Försvarshögskolan, 2019.
Övriga författare, se nedan

Kapitel

Organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism som antagonistisk hot Amir Rostami, forskare vid Institutet för framtidsstudier, poliskommissarie med ett forsknings- och metodutvecklingsupp­drag inom Polismyndigheten

Salafistiska nätverk och antagonistiska hot
Magnus Normark, senioranalytiker på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, samt på Försvarshögskolans centrum för asymmetriska hot och terro­rismstudier.

Samtida högerextremism, antagonistiska hot och dess inverkan på lokalsamhället.
Helene Lööw, docent i historia och lektor med särskild inriktning på extre­mism och samhällsskydd på Historiska institutionen vid Uppsala universitet

Kollektivistiska strukturer och sedvanerätt - En viktig aspekt av antagonistiska hot
Per Brinkemo, journalist, författare och föreläsare

Antagonistiska hot och rättsliga utmaningar
Hans Brun, säkerhetskonsult, tidigare analytiker vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, Försvarshögskolan

Inledning och avslutande diskussion
Henrik Häggström och Hans Brun

Publicerad 2019-10-21 Uppdaterad 2019-10-22