Sök
  • Start
  • Hallå där, Ulrica Pettersson som skrivit om avskräckning i de baltiska staterna...

Hallå där, Ulrica Pettersson som skrivit om avskräckning i de baltiska staterna...

Ulrica Pettersson, forskare på Försvarshögskolan, är en av författarna till artikeln Baltics Left of Bang: The Role of NATO with Partners in Denial-Based Deterrence. Vi ställde några frågor till henne.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln fokuserar på tröskeleffekt och avskräckning i en vidare kontext än väpnat anfall, som också innefattar crises short of armed conflict, alltså de stadier och olika grader av kris och konflikt som kan inträffa men som inte är ett väpnat angrepp.

Vad är det som är nytt i detta?

NATO definierar väpnat angrepp i artikel 5, där ses ett väpnat anfall på en medlemsstat som ett anfall på hela koalitionen. I dag sker också andra sorters attacker, tex cyberattacker, påverkanskampanjer och diplomatiska påtryckningsmedel, vilka inte faller inom Artikel 5-ramen, men som det ändå finns behov av att hantera inom ramen för NATO. Det leder till ett bredare behov av totalförsvarskoncept inom avskräckning. Fokus ligger på att i första hand avskräcka riktade angrepp som inte är av karaktären konventionellt militärt angrepp.

Vad betyder Baltics Left of Bang?

Baltics ”left of bang” innebär en situation, där en serie attacker skett mot en eller flera nation/er i Östersjöregionen. Det är således innan en konflikt nått graden av väpnat angrep. Left of bang betyder alltså till vänster om väpnad konflikt om man ser till en tidslinje.

Vad är Denial-Based Deterrence för något och vad finns det för andra former av avskräckning?

Ett land kan skapa tröskeleffekt, det vill säga få stater eller andra aktörer att avstå från att angripa, genom att se till att en angripare måste betala ett så högt pris som möjligt för ett angrepp eller för att nå sina mål. Avskräckning finns i olika former, tex denial och punishmet.

Avskräckning genom denial har en huvudsak defensiv inriktning och handlar om att blockera och omöjliggöra angreppet redan från start genom resurs- och tidsåtgång samt prestigeförlust. Det kan utgöras av ett stabilt civilförsvar eller andra åtgärder som ökar samhällets robusthet vid ett angrepp.

Avskräckning genom punishment (vedergällning) är av mer offensiv karaktär och uppnås genom att försvararen kan tillfogar angriparen tillräckligt stor skada. Under kalla kriget utgjordes detta till stor del av kärnvapenhot men samma effekt kan idag till viss mån även åstadkommas med moderna, långräckviddiga precisionsvapen.

Det här är den första rapporten inom Försvarshögskolans samarbete med NDU. Hur gick det till när ni hittade varandra?

Jag och Stefan Lundqvist har skrivit artikeln tillsammans med två forskare från National Defence University (NDU) i USA och den är en slutredovisning för projektet BLoB, vilket utgör en del i ett större samarbete mellan FHS och NDU. Samarbetet initierades redan 2017 av Lars Hedström vid FHS genom en serie work shops och strategiska spel. Den här artikeln är en god start på ett långsiktigt internationellt samverkansprojekt som fortsätter redan under 2020.

Publicerad 2019-12-11 Uppdaterad 2019-12-11