Sök
  • Start
  • Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd utvärderat
Översiktsbild av säkerhetsrådet.

Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd utvärderat

Sveriges arbete i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 bidrog bland annat till att fredsprocessen i Jemen kom igång och att frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet lyftes. Men det största bidraget är den utveckling av nationell säkerhetspolitisk kompetens som uppdraget medfört. Det visar den utvärdering som genomförts av Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Professor Kjell Engelbrekt har på uppdrag av utbildningsdepartementet utvärderat Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd under åren 2017-2018. Fokus ligger på värdet och konsekvenserna av att under en tvåårsperiod delta i FN:s säkerhetsråd.

– Jag har bland annat tittat på vad som rättfärdigar en återkommande satsning på medlemskap i säkerhetsrådet. Står arbetsinsatsen i proportion till det man eventuellt kan åstadkomma, och vilka mervärden uppnåddes i så fall av medlemskapet 2017-2018, säger Kjell Engelbrekt.

När det gäller så kallade geografiska frågor, som handlar om aktiv problemlösning i ärenden som säkerhetsrådet hanterar, har det svenska medlemskapet gjort avtryck i framför allt tre frågor.

– För det första så arbetade man väldigt hårt, tillsammans med flera partners, för att få tillträde till vissa delar av Syrien som under den här tiden var avskurna. I området fanns 10 000-tals flyktingar som tack vare det här arbetet fick tillgång till förnödenheter och mediciner.

Ett annat bidrag var fredsprocessen i Jemen, där Sverige fick igång arbetet.

– Innan Sverige kom in i bilden fanns det ingen pågående fredsprocess. Den är inte på något sätt fullgången, men Sverige fick liv i processen, säger Kjell Engelbrekt.

Ett tredje exempel där Sverige bidragit till att flytta fram positionerna var det årliga toppmötet mellan FN och Afrikanska unionen (AU).

– Det toppmöte Sverige skötte var det mest lyckade under de senaste åren och ledde fram till en kommuniké som markerade framsteg i relationerna mellan AU och FN, säger Kjell Engelbrekt.

Tematiska frågor

Inom mer tematiska frågor visar undersökningen att Sverige nått framgångar inom området ”Kvinnor, fred och säkerhet” samt ”Klimat och säkerhet”.

– Arbetet med frågor inom ”Kvinnor, fred och säkerhet” låg helt i linje med den typ av arbete som dåvarande utrikesminister Margot Wallström tidigare bedrivit i FN. I de intervjuer jag gjort har många sagt att svenskarna var så konsekventa i att driva dessa frågor att det faktiskt fick effekt ”på marken” och i FN-sekretariatet, säger Kjell Engelbrekt.

I klimat- och säkerhetsarbetet tog Sverige upp stafettpinnen och fortsatte det arbete som Storbritannien inlett för omkring 15 år sedan.

– Sverige lyckades få till en debatt om detta i säkerhetsrådet, vilket är den tredje debatten någonsin om klimatet i säkerhetsrådet, säger Kjell Engelbrekt.

Det fanns vissa farhågor om att arbetet i säkerhetsrådet skulle innebära ett stort fokus på globala frågor och därmed distrahera Sverige från EU-frågor och närområdesfrågor, som konflikten i Ukraina.

– Jag menar att det fanns visst fog för en sådan oro på kort sikt, även om det är svårt att belägga i efterhand, eftersom säkerhetsrådsarbetet är krävande, säger Kjell Engelbrekt.

Ökad säkerhetspolitisk kompetens

Han menar dock att det största bidraget av arbetet i säkerhetsrådet är den kompetenshöjning det inneburit för utrikesförvaltningen.

– Den vässas genom ett sådant här rådsmedlemskap och ökar den säkerhetspolitiska kompetensen. Det är en investering för framtiden, om man ser till att förvalta den väl.

Josefin Svensson

Bakgrund

Rapporten är baserad på intervjuer med ett 50-tal diplomater, sakkunniga och handläggare samt granskning av omkring 1 200 handlingar med diplomatisk kommunikation mellan olika delar av utrikesförvaltningen, formell ärendehantering samt promemorior och processbeskrivningar.

Uppdraget att utvärdera resultatet av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 (ställt till Försvarshögskolan av utbildningsdepartementet men ytterst med Sveriges riksdag som uppdragsgivare) avslutades den 15 december 2020. Därutöver kommer tio författare vid Försvarshögskolan samt Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet att under 2021-22 publicera åtta artiklar inom ämnet i sakkunniggranskade tidskrifter eller motsvarande kvalificerat sammanhang. Utvärderingen redovisas dessutom muntligt av Kjell Engelbrekt i riksdagens utrikesutskott den 14 januari 2021.

Publikation

Dela:
Publicerad 2020-12-15 Uppdaterad 2021-01-14