Sök
  • Start
  • Att balansera risk och säkerhet
Blivande jägarsoldater och förstärkningssoldater från arméns jägarbataljon som toppbestiger Kebnekaise.

Att förstå hur man kan balansera risk och säkerhet i militär verksamhet är kärnan i Marcus Börjessons avhandling. Bilden visar blivande jägarsoldater och förstärkningssoldater från arméns jägarbataljon som toppbestiger Kebnekaise. Foto: Jimmy Croona/ Försvarsmakten.

Att balansera risk och säkerhet

I en ny avhandling undersöker Marcus Börjesson hur militär personal förhåller sig till risker och säkerhetsfrågor. Resultaten visar på faktorer som kan leda till negativa riskbeteenden, men också på strategier som kan skapa ett funktionellt risktagande.
– Kärnan i avhandlingen är att förstå hur man kan balansera risk och säkerhet i militär verksamhet, säger han.

Att ta risker är en del av yrkesidentiteten som militär och är ofta nödvändigt för att lösa de uppgifter som yrket innebär. Samtidigt är negativa riskbeteenden en anledning till att individer inom den militära verksamheten skadas eller avlider.

– Jag har undersökt vilka faktorer man behöver ta hänsyn till på individ-, ledarskaps-, och gruppnivå för att skapa en balans mellan risk och säkerhet, och vad som kan leda till en obalans där man börjar ta negativa risker. Jag har även tittat på hur olika situationer och miljöer påverkar riskbenägenheten, säger Marcus Börjesson, forskare i ledarskap vid Försvarshögskolan.

Han pekar på ett antal faktorer som tillsammans skapar en obalans. Det kan handla om att individer antingen tar för många onödiga risker, eller blir för säkerhetsrigida och passiva.

– Å ena sidan kan en alltför hög riskbenägenhet leda till att man brister i säkerhetsmedvetenhet och tar risker som ligger utanför själva uppgiften. Det börjar slarvas med säkerhetsrutiner och hur vapen och fordon hanteras. Å andra sidan går det inte att undvika risker och ha en alltför rigid syn på säkerhet. Det leder till en passivitet, vilket i sig innebär en risk då man inte agerar i situationer när det är nödvändigt att göra det, säger Marcus Börjesson.

Avhandlingen är upplagd i tre delstudier där de två första är kvantitativa studier med 389 respektive 164 deltagare i två urvalsgrupper. Den tredje delstudien är en kvalitativ undersökning där 17 militära ledare (första linjens chefer) intervjuas.

Två olika riskprofiler

Marcus Börjesson identifierar två olika profiler, som är varandras ytterligheter när det gäller hur man ser på risker. Den ena är sensationssökande individer med en högre grad av riskbenägenhet.

– Om den här profilen kombineras med en säkerhetsskeptisk inställning eller brist på eftertänksamhet kan den leda till ett negativt risktagande, säger Marcus Börjesson.

Den andra profilen karaktäriseras av en kalkylerad risktagning i kombination med en god säkerhetsmedvetenhet.

– De jag har intervjuat menar att det är bra att ha individer med olika egenskaper i en grupp, det vill säga både de som är mer riskbenägna och de som är eftertänksamma. Sedan krävs ett anpassat och balanserat ledarskap för att hantera dynamiken mellan risk och säkerhet, som ju också påverkas av den situation gruppen befinner sig i, säger han.

Ledarskapet stor betydelse för risktagande

Ledarskapet behöver vara både stödjande och tydligt för att kunna markera när det brister i till exempel säkerhetsarbetet. På gruppnivå är det viktigt att skapa ett öppet och reflekterande kommunikationsklimat. Hög sammanhållning och ett kollektivt självförtroende är andra viktiga faktorer för att skapa ett balanserat riskklimat i gruppen.

– Ledaren bör vara en god förebild och kunna bedöma både individens och gruppens status. Gruppens agerande i risksituationer påverkas i hög grad av hur gruppen bedömer sin ledares ”rikskaraktär”. Är ledaren mer riskbenägen tenderar även gruppen att vara det, säger Marcus Börjesson.

Eftersom balansen mellan risk och säkerhet är dynamisk, behöver ledaren vara vaksam på signaler som kan leda till obalans och stävja dem tidigt.

– Det är därför som första linjens chefer är så viktiga, säger Marcus Börjesson.

Han menar att kunskapen om de olika riskprofilerna och de egenskaper som identifieras i avhandlingen skulle kunna användas redan vid urvalet av individer till den militära grundutbildningen.

– Det görs till viss del i dag i samband med psykologintervjun vid mönstringen, men man har inte det här profiltänket. Till exempel bristen på eftertänksamhet som jag identifierat som en viktig faktor skulle kunna ingå i en negativ riskprofil. Kunskapen kan också användas för teamsammansättning, i ledarskapsutbildningar och vid militära övningar.

Josefin Svensson

Publikation

Marcus Börjesson försvarade sin avhandling i psykologi - The psychology of risk and safety in the military: a balancing act - den 11 december 2020 vid Karlstads universitet.

Dela:
Publicerad 2021-01-15 Uppdaterad 2021-09-23