Sök
  • Start
  • Sveriges coronastrategi under luppen
Närbild på person som tvättar händerna.

Foto: Jason Jarrach/ Unsplash

Sveriges coronastrategi under luppen

I en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften World Medical and Health Policy analyserar Arash Heydarian Pashakhanlou fem av Folkhälsomyndighetens omdebatterade åtgärder under coronapandemin.
– Sverige har ju fått mycket kritik för sin mjukare linje som bygger på frivillighet och individens ansvar, men data visar att en betydande andel av befolkningen följde Folkhälsomyndigheters rekommendationer, säger han.

Sverige har varit i blickfånget under coronapandemin med sin omdiskuterade strategi att behålla stora delar av samhället öppet, till skillnad från många andra länder som tillämpat mer tvingande restriktioner och begränsat människors rörelsefrihet. I en ny studie tittar universitetslektor Arash Heydarian Pashakhanlou närmare på Folkhälsomyndighetens strategier för att hantera coronapandemin, med särskilt fokus på fem områden som vållat debatt både nationellt om internationellt.

– Jag har analyserat Folkhälsomyndighetens riskanalyser, deras policy kring munskydd, coronatest, åtgärder för att skydda den äldre befolkningen och hur väl deras rekommendationer följts av det svenska samhället, säger Arash Heydarian Pashakhanlou.

Central aktör

Folkhälsomyndigheten har varit en central aktör i Sverige under pandemin och haft stort inflytande när det gäller utformandet av landets coronastrategi.

– Eftersom den svenska regeringen har lyssnat mycket på Folkhälsomyndigheten ville jag titta närmare på det här. Trots att strategin debatterats intensivt finns det ingen systematisk studie av Folkhälsomyndighetens policy inom de här fem områdena. Jag hoppas därför kunna bidra med en helhetssyn som visar vad som egentligen hänt och vilken information som var tillgänglig när de olika besluten fattades.

Studien är baserad på data till och med den 17 februari 2021 från bland annat WHO, European Center for Disease Prevention and Control (ECDC) och Folkhälsomyndigheten, samt från vetenskapliga publikationer och medierapportering där information om Folkhälsomyndighetens linje har kommunicerats.

Optimistiska riskbedömningar

Sammantaget visar studien att Folkhälsomyndighetens riskbedömningar varit alltför optimistiska initialt och att deras rekommendationer om användandet av munskydd under en lång tid stod i kontrast till stora delar av det vetenskapliga samfundet. Strategin med rekommendationer har fungerat relativt väl, men när det gäller testning lyckades myndigheten inte uppfylla sina löften i tid. Vissa av de åtgärder som genomförts för att skydda äldre mot coronaviruset har också bedömts otillräckliga och sena.

Det som sticker ut bland resultaten handlar framför allt om Sveriges mjukare linje som bygger på frivillighet och individens ansvar med rekommendationer utan tvingande åtgärder. Många länder valde att stänga bland annat restauranger, barer och skolor och begränsa medborgarnas rörlighet, medan Sverige behöll ett förhållandevis öppet samhälle.

– Det här var något Sverige fick mycket kritik för, men data visar att en betydande andel av befolkningen följde Folkhälsomyndigheters rekommendationer, vilket jag tycker var ganska överraskande.

En vetenskaplig studie visar att det framför allt är de länder som infört hårda restriktioner tidigt som har lyckats bäst i Europa, medan Sveriges resultat är jämförbart med europeiska länder som införde hårdare restriktioner i ett senare skede.

– Det verkar alltså som att mycket handlar om tid – när man reagerade – och inte om hur hårda restriktionerna var, säger Arash Heydarian Pashakhanlou.

Dela:
Publicerad 2021-06-14 Uppdaterad 2021-06-14