Sök
  • Start
  • Framtidens militära teknologier under luppen
Bild av drönare mot blå himmel.

Drönare är ett exempel på ny teknik som bidragit till militär förmågeutveckling. Foto: Unsplash

Framtidens militära teknologier under luppen

Krut, radarteknik och satelliter är exempel på teknologiska genombrott som inneburit stora förändringar för militär krigföring genom historien. Att tidigt se potentialen i ny teknologi kan ge betydande fördelar, både när det handlar om att förstå hur den kan användas eller för att undvika överraskningar i skarpt läge. Military Utility Assessment of Future Technologies (Muaft) är en metod som utvecklats vid Försvarshögskolan för att värdera teknologiers militära nytta inför beslut om långsiktig förmågeutveckling. Den är ett kostnadseffektivt alternativ till andra metoder, som till exempel Natos Disruptive Technology Assessment Games.

– Metoden har använts i knappt tio år och vi tyckte att det var dags att göra en utvärdering, säger Stefan Silfverskiöld, kommendörkapten och universitetslektor i försvarssystem vid Försvarshögskolan. Han var under åren 2013-15 projektledare för Försvarshögskolans värdering av framtida teknologier, som utförs årsvis på beställning av Försvarets materielverk (FMV).

Kostnadseffektiv metod

Resultaten av utvärderingen har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Technology in Society. Studien visar bland annat att metoden är kostnadseffektiv och passar mindre stater, förutsatt att expertgruppen som gör utvärderingarna har rätt och tillräckligt bred kompetens samt är medveten om metodens begränsningar.

Studien har undersökt värderingar från 2012 till 2018 utifrån underrättelseforskaren R. M. Clark teoretiska ramverk för att se om metoden uppfyller olika kriterier. Analysen visar att metoden är användbar enligt det teoretiska ramverket men identifierar också flera förbättringsåtgärder.

– Det är viktigt att expertgruppen är medveten om metodens begränsningar som framför allt härrör från att värderingen bygger på den information som presenteras i de vetenskapliga rapporter vi får oss tillsända av FMV. Ganska ofta är underlagsrapporterna inte tillräckligt fylliga avseende förändringskrafter som inte är av teknologisk natur. Enligt Clark är dessa övriga förändringskrafter: organisation (tänkt militärt förband), utvecklingsprojektens processer, finansiering, marknaden och lagstiftningen.

– En erfarenhet vi tar med oss för framtiden är att vi behöver knyta experter från andra ämnen till expertgruppen så att fler förändringskrafter kan bedömas och ingå i värderingen, säger Stefan Silfverskiöld.

Förutsättningar för militär nytta

Hur går det då till när framtida militär teknik utvärderas enligt Muaft?

– I korta drag inleds processen med att respektive teknologi tilldelas en ansvarig forskare som läser in sig och beskriver hur teknologin kan användas, till exempel i ett förband. Sedan skapar vi lämpliga scenarier mot vilka vi i fyra steg värderar och analyserar teknologin. Vi gör till exempel en SWOT-analys där styrkor och svagheter, möjligheter och hot analyseras. Vi bedömer vilket förmågebidrag teknologin förväntas ge och vilka påverkansfaktorer som berörs. Vi bedömer också var i utvecklingsprocessen teknologin befinner sig. Behövs det stora forskning- och utvecklingsinsatser eller är teknologin mer mogen? I slutändan bedömer vi om teknologin har potential att ge militär nytta för Försvarsmakten eller inte.

Illustration som beskriver processen med tekniska prognoser.

Syftet med de tekniska prognoserna är att bedöma om den nya teknologin har potential att ge militär nytta för Försvarsmakten eller inte.

Underlag för beslut

Försvarshögskolan inledde arbetet med utvärderingarna 2011, och sedan dess har omkring fem till sex nya teknologier analyserats per år. Tanken är att utvärderingarna ska vara ett av flera beslutsunderlag när Försvarsmakten avgör vilka nya teknologier det ska satsas på, till exempel inom Försvarsmaktens program för forskning och teknikutveckling. De kan också ge underlag till Försvarsmaktens perspektivplanering, där man föreställer sig militärstrategiska trender, framtida konflikters karaktär och insatsmiljöer 20 år in i framtiden.

Stefan Silfverskiöld hoppas att den aktuella studien ska leda till debatt inom det vetenskapliga fältet och officersprofessionen, som kan bidra till att utveckla metoden

– De tekniska prognoserna innebär också att vi som forskare får fördjupa oss i framtida teknologier och ta med det in i undervisningen vid Försvarshögskolan. Prognosarbetet förbättrar både forskningen och undervisningen, säger han.

Josefin Svensson

Publikation

Does the method for Military Utility Assessment of Future Technologies provide utility? Technology in Society, Stefan Silfverskiöld, Kent Andersson och Martin Lundmark.

Studien har genomförts inom ramen för forskningsprojektet Värdering av militär nytta som finansieras av Försvarsmakten.

Läs mer om konceptet militär nytta, som utvecklats vid Försvarshögskolan:
Military utility: A proposed concept to support decision-making

Stefan Silfverskiöld

Högskoleledning, Ordf. FoUN, Universitetslektor

Stefan.Silfverskiold@fhs.se +46 8-55342850
Dela:
Publicerad 2021-11-22 Uppdaterad 2021-11-23