Sök
  • Start
  • Nästa generations krigföring ur ett svenskt perspektiv
Dataservrar med sladdar som stuicker ut åt olka håll.

Artificiell intelligens som kan sortera och analysera stora mängder information kan vara en del av det framtida stridslandskapet. Foto: Taylor Vick/ Unsplash.

Nästa generations krigföring ur ett svenskt perspektiv

I en ny studie undersöker Alastair Finlan, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, hur framtidens krigföring kan se ut ur ett svenskt perspektiv. Han fokuserar framför allt på artificiell intelligens (AI), autonoma system som drönare och nästa generations stridsvapen.

– Jag har analyserat olika trender och diskuterar framtidens krigföring ungefär 20 år framåt i tiden. I takt med att den svenska Försvarsmakten ökar sina resurser för att möta utmaningarna som följer den nya stridsmiljön, blir det ännu viktigare att analysera nya krigföringstrender och bedöma vilka teknikvägar som är mest lämpade för det framtida försvaret. Min forskning är ett bidrag till den bredare diskussionen om hur framtidens krigföring kan se ut, säger Alastair Finlan.

I artikeln ”The Shape of Warfare to Come: A Swedish Perspective 2020-2045”, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Defense & Security Analysis, lyfts framför allt tre aspekter av framtidens krigföring; artificiell intelligens (AI), drönare och nästa generations stridsvapen.

– Jag har begränsat mig till dessa tre aspekter av utrymmesskäl, men det finns naturligtvis mycket att säga om till exempel cyber- och rymdkrigföring som jag inte lyfter här, säger Alastair Finlan.

Artificiell intelligens hjälper till att sortera information

När det gäller artificiell intelligens kan tekniken bland annat underlätta informationshantering och hjälpa till att analysera stora mängder data på kort tid.

– I dagens moderna krigföring är mängden information ett problem. Vi människor kan inte ta in alltför stora mängder information från olika håll samtidigt som vi hanterar fienden, men för AI är mycket information inte ett problem. Om vi får hjälp att sortera och plocka ut det viktigaste med hjälp av AI kan det ge stora fördelar, säger Alastair Finlan.

Han menar att det inom ett decennium förmodligen kommer att vara otänkbart för befälhavare att planera och leda operationer utan AI-stöd med tanke på den ökande mängden data.

– Precis som de informationshanteringssystem som bidrog till att öka stridskrafterna i luften under Gulfkriget 1991, som till exempel AWAC (Airborne Warning and Control) och JSTARS (Joint Surveillance Targeting and Attack Radar System), kommer AI att bidra till att öka effektiviteten och kapaciteten i våra förband.

Drönare och nästa generations stridsvapen

En annan teknologi som redan fått stor betydelse för modern krigföring är autonoma system som till exempel drönare. Den fick sitt genombrott i samband med 11 september-attackerna 2001, och spås få fortsatt stor betydelse för framtidens krigföring.

– Med tillräckligt många obemannade drönare skulle man till exempel kunna kontrollera ett luftrum under en längre tid eller attackera olika strategiska mål i stor skala. Det här är något vi behöver fundera kring ur ett svenskt perspektiv, eftersom den svenska Försvarsmakten ännu inte använder drönarteknik. Har vi till exempel tillräckliga militära resurser för att stoppa storskaliga drönarattacker?

En tredje aspekt som analyseras i artikeln är nästa generations stridsvapen. USA har till exempel börjat utveckla en ny typ av ammunition, en 6,8 millimeters kula som har bättre räckvidd och effekt. Andra länder går tillbaka till en äldre typ av ammunition som är mer effektiv.

– I Sverige, som har en relativt liten armé där många vapen är från 1970-talet, bör man kanske fundera på det här. Den nya tekniken ger mer kraftfulla vapen som kan träffa på långa distanser, vilket också kan förändra framtidens krigföring. Kanske kommer man år 2045 att se slagfältet som en integrerad arena där AI, autonoma system och konventionella stridskrafter verkar tillsammans, säger Alastair Finlan.

Josefin Svensson

Publikation

Dela:
Publicerad 2021-11-24 Uppdaterad 2021-11-24