25 miljoner till forskning om ledning och samverkan inom det civila försvaret

Försvarshögskolan får långsiktig finansiering för att stärka forskningen om ledning och samverkan inom det civila försvaret. Myndigheten för civilt försvar beviljar 25 miljoner kronor till utveckling av forskningsmiljön.

Myndigheten för civilt försvar och Försvarshögskolan har den 15 januari tecknat en överenskommelse om finansiering av forskningsmiljön Ledning och samverkan för civilt försvar (LedSamCF). Satsningen omfattar totalt 32,5 miljoner kronor under perioden 2026–2030, varav Försvarshögskolan medfinansierar 7,5 miljoner kronor.

– Satsningen innebär att vi i nära samverkan med Myndigheten för civilt försvar får möjligheten att förstärka den praxisnära forskningen som kan ge både omedelbara och långsiktiga effekter för det civila försvarets förmåga, säger Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan.

– Målet med denna satsning är att stärka forskningens betydelse för utvecklingen av det civila försvaret. Den går också helt i linje med vår ambition att samarbeta i strategiska partnerskap tillsammans med utvalda forsknings- och innovationsaktörer, säger Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar.

Krisberedskap och civilt försvar

Forskningsmiljön ska bygga upp och utveckla kunskap om hur ledning, samverkan och styrning inom det civila försvaret kan fungera i praktiken, från vardaglig krisberedskap till krigets krav. Forskningen tar sikte på ett civilt försvar med många aktörer, olika ansvar och skilda regelverk.

– Det civila försvaret står inför komplexa utmaningar. Vår forskning ska bidra med kunskap som är både vetenskapligt förankrad och direkt användbar för de som leder och samordnar samhällets beredskap, säger Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan och föreståndare för forskningsmiljön.

Tre teman i fokus

Forskningsmiljön samlar forskare från flera discipliner och är organiserad kring tre integrerade teman:
• design av lednings- och samverkanssystem,
• rättsliga och administrativa strukturer, samt
• organisatoriska och sociala processer inom civilt försvar.

Tillsammans ska dessa perspektiv bidra till att stärka förmågan att hantera samtidiga kriser, gråzonsproblematik och krigshot på ett rättssäkert, effektivt och socialt hållbart sätt.

– Vi vill förstå vad som faktiskt fungerar när många aktörer måste agera tillsammans under stark tidspress och osäkerhet. Det handlar om allt från juridiska ramar till tillit, teknik och praktisk samordning, säger Aida Alvinius.

Nära koppling till praktiken

Forskningsmiljön ska arbeta i nära dialog med beredskapsmyndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle. Resultaten ska spridas genom vetenskapliga publikationer, policyrekommendationer, utbildningar och övningar.

Målet är att miljön på sikt ska bli en nationell kunskapsnod för forskning, utbildning och analysstöd inom civilt försvar.

– Genom den här satsningen kan vi bygga långsiktiga strukturer för forskning som stärker Sveriges civila försvar, inte bara i teori, utan i praktisk tillämpning, säger Aida Alvinius.

Arbetet med att etablera forskningsmiljön vid Försvarshögskolan inleds den 1 februari och genomförs i tre steg.

– Under det första året ska vi bygga upp miljön och etablera forskningsmetoder. År två till fyra samlar vi in data och utvecklar olika lösningar för att under det femte året sammanställa resultat, verktyg och rekommendationer, säger Aida Alvinius.