ERROR: TypeError: null has no such function "getProfileImage"
  • Start
  • Krishantering och krisrapportering hos media och EU
Eva-Karin Olsson

En professor i krishantering har inte brist på arbetsuppgifter. Eva-Karin Olsson har studerat hur både EU och media förhåller sig till kriser.

Krishantering och krisrapportering hos media och EU

I dagens samhälle kan det kännas som att det är kris någonstans mest hela tiden. Några som har stor makt att påverka vad som ska uppfattas som kris eller inte är journalister och politiker. Eva-Karin Olsson har undersökt hur de hanterar och rapporterar olika kriser.

– En kris uppkommer när en organisation eller ett samhälle ställs inför svårigheter som man inte är gjord för att klara, berättar Eva-Karin Olsson. Vidare är osäkerheten ofta hög i kombination med att snabba beslut behöver fattas. Vardagen bryts och kontrollen förloras.

Journalistens roll vid en kris

När terrordåden på Utøya inträffade sommaren 2011 utbröt kaos och osäkerhet. Trots detta fortsatte journalister att rapportera, fastän kaoset även rådde i journalistkåren. Men journalisterna fick lägga om sitt arbetssätt. När de lämnade det förväntade för det oväntade fick de gå utanför rutin och vana och istället improvisera. De behövde ta vid där organisationen och tekniken inte alltid fanns med dem. De blev beroende av erfarenhet och professionalism, kommunikation människa till människa och den teknik som fanns till hands.

Sociala medier påverkar medierapporteringen

Eva-Karin Olsson har även studerat relationerna mellan traditionella och sociala medier i samband med terrordåden på Utøya. Till en början betraktade journalisterna de sociala medierna som en källa bland andra. När krisen övergick till en nationell sorg tog de sociala medierna över mer och journalistiken anpassade sig till läsaren. Läsarna eller tittarna fick en mer aktiv roll och kunde själva dela, kommentera och bidra med information.

Journalisterna hämtade information från sociala medier och publicerade lite men ofta. Händelsen portionerades ut i delar. Det höga tempot gav mer felaktigheter, men som korrigerades löpande. Trots detta är tilltron till traditionella medier stor.

Byråkratiska organisationer har svårt att hantera kriser

Olika organisationer har olika förutsättningar att hantera en kris, och framför allt olika förutsättningar att visa omvärlden att de kan hantera en kris. Ju komplexare och ju mer byråkratisk en organisation är, desto svårare får den att hantera oväntade situationer. Ett exempel är EU under de senaste årens finans- och migrationskriser.

EU:s struktur och beslutsfattande lyckas inte förklaras av media ens i vanliga fall, både på grund av kanske oförståelse och av ointresse. Medier intresserar sig för dramatiska EU-händelser och mindre för att förklara hur EU fungerar och vad EU kan och inte kan göra. Det gör att medborgarnas förutsättningar för att förstå hur EU hanterar kriser inte är de bästa ens från början.

EU misslyckas med kommunikationen vid kriser

Forskning visar att ju allvarligare en kris är, desto mer karismatisk retorik behöver politikerna ha. Ett sådant exempel är president George Bush som ändrade tonläge och retorik efter elfte september. Eva-Karin Olsson visar att EU-kommissionen däremot blev mer dämpad, och använde sig av mindre karismatisk retorik, ju mer finanskrisen förvärrades. Ju mer massmedial uppmärksamhet de fick, desto mindre kommunicerade de.

Detta lämnade större utrymme till medlemsländerna och nationella politiska ledare, vilket ledde till att händelserna lätt blev politiserade i medlemsländerna. EU kunde bli en syndabock och ett politiskt slagträ. Samtidigt ökade medlemsländernas inflytande över beslutsfattandet i EU. Resultatet blev att Kommissionen, som är satt att förkroppsliga det gemensamma europeiska intresset och perspektivet, försvagades.

Eva-Karin Olsson

Eva-Karin Olsson är professor vid Försvarshögskolan. Hennes ämne är statsvetenskap med inriktning på krishantering och internationell samverkan. Eva-Karin Olsson intresserar sig för journalistik och media samt krishantering och internationella organisationer. Intresset för politisk kommunikation väcktes på 1990-talet när hon tog sin masterexamen.

Publikationer

When Routines are Not Enough: Journalists' crisis management during the 22/7 domestic terror attack in Norway

The rhetoric of the President of the European Commission: charismatic leader or neutral mediator?