Vi kan bli bättre på att avslöja desinformation utan att förlora tilliten

Kunskap om desinformation och källkritik gör oss bättre på att genomskåda falsk medierapportering, utan att vi förlorar förtroendet för pålitliga källor. Det visar två nya studier från Försvarshögskolan som undersöker hur olika typer av utbildning kan stärka vår motståndskraft mot informationspåverkan. Resultaten visar också att faktorer som ålder, kön och utbildningsnivå påverkar hur bra vi är på att känna igen desinformation.

Att vissa länder och grupper sprider falsk information för att påverka andra är ett växande samhällsproblem. För att möta detta arbetar myndigheter och organisationer med utbildning och informationsinsatser. Men det finns en risk: att människor också blir misstänksamma mot trovärdiga nyheter och källor.

– Vi ville därför undersöka om det går att stärka människors källkritiska förmåga utan att skapa misstro mot seriös information, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Två filmer om desinformation och källkritik med olika perspektiv

Drygt 1 000 personer från hela Sverige deltog i experimentet. De delades in i olika grupper som fick se en av två utbildningsfilmer: en med allmän utbildning i källkritik och en som specifikt varnade för desinformation från främmande makter, särskilt Ryssland.

Båda grupperna förbättrade sin förmåga att känna igen falsk information, i jämförelse med kontrollgruppen, som fick sen en helt annan film. De tappade inte heller förtroende för pålitliga medier, myndigheter eller public service. Den grupp som såg filmen om utländsk påverkan presterade allra bäst.

– Det visar att utbildning fungerar, särskilt när den fokuserar på externa hot. Men vi måste samtidigt undvika att förstärka ”vi och dem”-tänkande som kan skapa polarisering eller främlingsfientlighet, säger Charlotte Wagnsson.

Yngre, högutbildade män har lättare att genomskåda falsk information

I den andra studien granskades resultaten närmare för att avgöra om det fanns några demografiska faktorer som påverkade förmågan att skilja fakta från desinformation. Resultaten visade små, men tydliga, skillnader mellan grupper:

• Yngre personer presterade bättre än äldre. Ju äldre deltagarna var, desto lägre var träffsäkerheten.
• Högre utbildning ökade chanserna att genomskåda falsk information, oavsett ålder och kön.
• Män presterade i genomsnitt bättre än kvinnor – en skillnad som motsvarade effekten av 13–18 års åldrande.

Charlotte Wagnsson menar att dessa skillnader kan bero på en rad faktorer, som utbildningsbakgrund, digital vana och intresse för politik och utrikesnyheter. Hon betonar samtidigt att individuella egenskaper och erfarenheter spelar störst roll för den källkritiska förmågan.

– Men förståelsen för gruppskillnader är viktig när vi utformar framtida utbildningsinsatser, säger hon.

Fungerar bäst i samhällen med högt institutionellt förtroende

Resultaten tyder också på att utbildning mot desinformation fungerar särskilt bra i länder där människor har hög tillit till medier, myndigheter och offentliga institutioner, som i Sverige. Andra forskargrupper har visat att effekterna kan se annorlunda ut i mer polariserade samhällen, som USA.

– Därför behövs fler studier i andra länder och kulturer, samt längre uppföljningar för att se om effekterna håller i sig över tid, säger Charlotte Wagnsson.