
Foto: Unsplash
”Fler krissituationer betyder att allt fler medborgerliga rättigheter sätts ur spel”
Olivier Borraz forskar om hur organisationer hanterar kriser och vad som händer med demokratin när allt fler situationer hanteras som kriser. Under våren är han gästprofessor vid Statsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan.
Oliver Borraz är professor vid the National Centre for Scientific Research (CNRS) och tidigare chef för Centre for the Sociology of Organisations vid Sciences Po i Paris. Han är sociolog i grunden och har under de senaste 20 åren forskat om riskstyrning och reglering, samt om krisberedskap och krishantering.
Vid Försvarshögskolan kommer han att samarbeta med forskare som jobbar med krishantering, bland annat om hur man kan förutse och fånga upp tidiga varningssignaler vid kriser.
– Det är ett sätt att lära av varandra, utbyta kunskap och bygga nya samarbeten. Jag hoppas också kunna vara involverad i handledning av doktorander och ge ett seminarium lite senare i vår, säger han.

Oliver Borraz, professor vid CNRS i Paris, är under våren gästprofessor vid Statsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan.
Hur organisationer hanterar kriser
Hans forskning fokuserar bland annat på hur organisationer förbereder sig för att hantera kriser, samt hur kriser definieras och påverkar organisationer. Han är också intresserad av vad som händer med demokratiska principer och processer under kriser och om det är möjligt att hantera kriser på ett mer demokratiskt sätt.
– I dag definieras allt fler situationer som kriser eftersom de uppfattas som hot mot organisationer. I det här sammanhanget har krishantering blivit ett normaliserat sätt att hantera sådana hot, även när de är vardagliga eller rentav hypotetiska. Ta till exempel OS i Paris förra sommaren, som behandlades som en kris.
Utvecklingen är inte unik för Frankrike och kan på sikt undergräva det demokratiska system, menar han.
– Det här sättet att styra, där krishantering blir standardlösningen, gör att vi som medborgare accepterar åtgärder som inskränker våra medborgerliga rättigheter. Det var tydligt under covid-19-pandemin, vid terrorattackerna i Paris 2015 och det hände igen i samband med OS i Paris.
Medborgarperspektivet på kriser
De senaste åren har hans forskning fokuserat på krisberedskap och medborgarnas roll under kriser.
– Jag har till exempel studerat den franska kärnkraftssektorn, varningssystem för vulkanutbrott på ön Martinique i Franska Västindien, samt krishantering under covid-19-pandemin och de många organisatoriska anpassningar som infördes då.
Han menar att medborgare, tvärtemot vad myndigheter ofta antar, för det mesta reagerar rationellt och med solidaritet i krissituationer.
– Detta är en faktor som ofta förbises inom kris- och katastrofhantering – att människor faktiskt har förmågan att mobilisera och organisera sig för att hantera kriser.
Experiment i krisberedskapslabb
För att undersöka hur människor agerar i kris har han bland annat arbetat med empiriska experiment med fokus på beredskap.
– Vi jobbar med något vi kallar krislabb där vi genom simuleringar sätter människor i situationer med många osäkerhetsfaktorer för att se vad de kommer fram till. Det visar bland annat att man ofta improviserar och hittar nya lösningar, snarare än att man följer uppsatta rutiner. Resultaten av det här arbetet kan förhoppningsvis vara till nytta för myndigheter i arbetet med att förbättra krisberedskapen, säger han.
CrisisLab i Paris
Han är också grundare av CrisisLab, en forsknings- och utbildningsplattform vid Sciences Po med fokus på kriser och organisatorisk anpassningsförmåga. Syftet med plattformen är att öka synligheten för krisforskning och skapa en mötesplats för samarbete mellan forskare och praktiker.
– Det är en arena där vi kan arbeta tillsammans och överbrygga klyftan mellan forskning och praktik.
Förnya synen på krishantering
Olivier Borraz hoppas att hans forskning ska bidra till att förändra sättet vi ser på kriser – att krishantering inte ska betraktas som en separat expertis skild från organisationers normala verksamhet, utan att svaren på hur kriser bör hanteras ofta finns inom deras befintliga rutiner och processer.
Han vill också ge insikter om hur kriser kan hanteras utan att demokratin urholkas.
– Hur kan vi säkerställa att demokratin bevaras även under kriser? Denna fråga blir alltmer relevant när vi ser hur många stater som går mot mer auktoritära lösningar i krissituationer. Vi behöver involvera beslutsfattare och dela erfarenheter av krishantering mellan olika länder, avslutar han.
I korthet
Nuvarande roll: Gästprofessor vid Statsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan.
När jag är ledig: Promenerar och läser franska serier.
Senast lästa bok: Slough Horses av Mick Herron.
Dold talang: Återstår att upptäcka.
Pratar gärna om: Film.
Forskningsdrivkraft: Policypåverkan och samarbete med praktiker.
Mer inom
StatsvetenskapSidinformation
- Publicerad:
- 2025-01-31
- Senast uppdaterad:
- 2025-02-14