Sök

Sök
Personer som åker båt på en flod.

"Forskningen visar att katastrofinsatser i konfliktzoner aldrig är neutrala. De kan minska lidande, men också påverka politisk legitimitet och militär strategi", säger Kyungmee Kim, biträdande lektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Foto: Unsplash

Rebellstyrda hjälpinsatser ökade risken för konflikt

När cyklonen Mocha slog till mot Myanmar i maj 2023 spelade en rebellgrupp en central roll i katastrofhjälpen. Insatserna lindrade civilt lidande och stärkte gruppens lokala stöd, men ökade samtidigt risken för förnyad konflikt, visar ny forskning från Försvarshögskolan.

När cyklonen Mocha drabbade delstaten Rakhine i Myanmar den 14 maj 2023 blev den etniska väpnade organisationen Arakanarmén (AA) en central aktör i det lokala räddnings- och återhämtningsarbetet. En ny studie av Kyungmee Kim, biträdande lektor vid Institutionen för statsvetenskap, visar hur gruppens humanitära insatser både hjälpte drabbade civila och påverkade utvecklingen av den pågående konflikten.

Politiska vinster av rebellernas hjälpinsatser

Studien visar att icke-statliga väpnade grupper kan spela en viktig roll i katastrofinsatser i konfliktdrabbade områden. I delstaten Rakhine trädde AA in i ett läge där militärjuntan gjorde begränsade insatser för att evakuera människor i riskzonen och inskränkte det humanitära biståndet. Genom samarbete med civilsamhället och frivillignätverk organiserade rebellgruppen omfattande hjälpinsatser, vilket i sin tur stärkte deras lokala legitimitet.

Samtidigt följdes dessa händelser av ett nytt våldsutbrott. Sambandet är dock inte nödvändigtvis orsakssamband, eftersom AA:s samordnade attack mot Myanmars väpnade styrkor i Rakhine i november 2023 hade planerats sedan länge.

– Även om hjälparbetet stärkte gruppens politiska ställning föregick det också en planerad upptrappning av konflikten. Cyklonen bromsade tillfälligt AA:s militära strategi, men stoppade inte de kommande offensiverna, säger Kyungmee Kim.

Rohingyernas utsatthet och det internationella hjälpsystemets begränsningar

Forskningen visar också vilka som lämnades utanför hjälpinsatserna. Rohingyasamhällen drabbades särskilt hårt till följd av bristande evakuering och begränsad tillgång till hjälp. Deras långvariga marginalisering, rörelsebegränsningar och rädsla för AA, präglad av tidigare övergrepp, ökade deras sårbarhet ytterligare, samtidigt som restriktioner för internationellt humanitärt bistånd i Rakhine försvårade situationen.

Svåra avvägningar för biståndsorganisationer

Studien pekar på de svåra avvägningar som humanitära organisationer och utländska regeringar ställs inför när naturkatastrofer inträffar i konfliktmiljöer. Vissa väpnade grupper har kapacitet att stödja hjälpinsatser, medan andra begränsar tillträde eller använder humanitärt engagemang för strategiska syften. I fallet med cyklonen Mocha tvekade det internationella samfundet att samarbeta med AA, delvis på grund av gruppens ansvar för övergrepp mot rohingyer.

– Eftersom AA därefter har stärkt sin territoriella kontroll och militära kapacitet framstår katastrofresponsen som ett missat tillfälle för dialog, säger Kyungmee Kim.

Studien identifierar även civilsamhällesaktörer med högt förtroende som skulle kunna fungera som mellanhänder i politiskt känsliga miljöer. Samtidigt ökar pågående nedskärningar i biståndet, inklusive USAID:s nyliga tillbakadragande, behovet av kunskap om hur minskade resurser påverkar katastrofinsatser i konfliktdrabbade områden.

Samspelet mellan klimat, konflikt och styrning

– Myanmars stora klimatsårbarhet och långvariga kriser motiverade mig att undersöka hur katastrofer utvecklas i väpnade konflikter, säger Kyungmee Kim.

Studien bygger främst på sekundära källor, som intervjuer, medierapportering och offentliga uttalanden. Den bidrar till den växande forskningen om hur icke-statliga väpnade grupper styr, hanterar katastrofer och påverkar lokala maktrelationer. Samtidigt visar den på kunskapsluckor, bland annat kring könsspecifik sårbarhet, interna samhällsdynamiker och andra etniska minoriteters erfarenheter.

Behov av försiktig katastrofdiplomati

– Sammantaget visar forskningen att katastrofinsatser i konfliktzoner aldrig är neutrala. De kan minska lidande, men också påverka politisk legitimitet och militär strategi. För internationella aktörer understryker detta vikten av nyanserade och kontextanpassade insatser när katastrofer inträffar mitt i krig, säger Kyungmee Kim.

Sidinformation

Publicerad:
2026-01-08
Senast uppdaterad:
2026-01-08

Kontakt

Kyungmee Kim

Biträdande lektor

+46708549638
Dela: