Att förstå politik genom bilder och känslor

Roland Bleiker är professor i internationella relationer vid University of Queensland och innehavare av Olof Palme-gästprofessuren 2026 vid Försvarshögskolan. Under sitt år i Sverige hoppas han ha ett nära utbyte med studenter och kollegor genom undervisning, handledning, gästföreläsningar och workshops.

Roland Bleikers forskning fokuserar på bilders och känslors politik och undersöker hur bilder formar politisk förståelse och politiskt handlande inom områden som säkerhet, fredsbyggande, humanitärt arbete, proteströrelser och konflikten på Koreahalvön.

– Bilder formar hur vi ser på, diskuterar och utövar politik. De avgör vad och vilka som syns, och inte syns, och hur denna synlighet och osynlighet påverkar både allmänhetens uppfattningar och politiska beslut, säger han.

Bleiker betonar att bilder och känslor är nära sammanlänkade.

– Det går inte att förstå politiska frågor, inklusive konflikter, utan att förstå de känslor som driver dem. På samma sätt går det inte att hitta lösningar på konflikter utan att ta itu med de djupt rotade känslor som präglar alla parter, liksom allmänhetens uppfattningar och till synes rationella politiska strategier.

Konst och litteratur som vägar till ny förståelse av politiska frågor

Hans intresse för området bygger på ett långvarigt intresse för idéer, skrivande, konst och litteratur.

– Jag är akademiker eftersom jag har en passion för idéer och för att skriva. Det är så jag hoppas kunna göra skillnad, säger han.

Under mer än tre decennier har Roland Bleiker använt estetiska uttryck för att ompröva centrala dilemman inom global politik.

– Jag har alltid trott att konst och litteratur kan öppna för andra sätt att förstå politiska frågor. Estetik handlar inte bara om konstnärliga uttryck, utan om att utveckla ett mer öppet och kreativt förhållningssätt till det politiska.

I stället för att utgå från en fast metod börjar Bleiker sin forskning med ett problem eller en fråga.

– Jag börjar med en fråga som är viktig. Därefter använder jag de angreppssätt som är bäst lämpade för att undersöka den.

Detta har medfört att han använt en rad olika metoder, från diskurs- och innehållsanalys till semiotik och autoetnografi. Han har också lett tvärvetenskapliga forskargrupper som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder. Han är särskilt intresserad av kreativa metoder för att studera bilder och känslor och ser fram emot att samarbeta med forskare vid Försvarshögskolan som arbetar med närliggande frågor.

Forskare av en slump

Roland Bleikers väg in i akademin var varken rak eller planerad. Han växte upp i Zürich i en familj som drev en frisersalong och utbildade sig först inom juridik. Efter arbete på en notariebyrå och genomförd värnplikt började han studera internationella relationer, vilket förde honom till Paris, Toronto, Vancouver och Canberra. Däremellan tjänstgjorde han i två år som officer i schweiziska armén i den demilitariserade zonen i Korea.

– I Korea arbetade jag nära svenska officerare inom ramen för Neutral Nations Supervisory Commission. Min första akademiska tjänst var därefter i Korea, vid Pusan National University. Sedan dess har jag varit verksam vid University of Queensland under många år, med kortare gästvistelser på andra håll.

Forskningsprojekt och nya samarbeten

Roland Bleikers mål för de kommande åren är att slutföra flera forskningsprojekt som han arbetat med tillsammans med sin hustru och långvariga forskningspartner, Emma Hutchison, som avled i slutet av 2024.

– Under det senaste decenniet gick flera av dessa projekt långsammare fram än vi hade hoppats. Jag fokuserar nu på att färdigställa dem, bland annat flera essäer i olika ämnen, en bok om känslor och ett samarbete med ett dussintal kollegor om visualisering av humanitärt arbete, säger han.

Under sitt år vid Försvarshögskolan hoppas han på ett nära samarbete med studenter och kollegor genom undervisning, handledning, gästföreläsningar och workshops.

– Jag ser fram emot att möta, lära av och utforska samarbeten med både studenter och forskare vid Försvarshögskolan. Jag hoppas också kunna besöka universiteten i Lund, Göteborg och Uppsala under min vistelse.

Han kommer även att arbeta vidare med sitt huvudsakliga forskningsprojekt om hur bilder påverkar gensvaret på humanitära kriser. Projektet samlar ett tjugotal forskare och fotografer och involverar flera samarbetsorganisationer, däribland Internationella Rödakorskommittén och World Press Photo Organisation.

– Den nuvarande fasen av projektet handlar om att redigera ett temanummer av en vetenskaplig tidskrift om att visualisera humanitärt arbete bortom stereotyper, i samarbete med forskare och fotografer.

Därutöver planerar han att arrangera flera öppna evenemang om visuell politik under sin vistelse.

– Jag har gjort detta i många år inom ramen för mitt arbete med Visual Politics Research Program, säger han.

Visual Politics Research Program är ett informellt nätverk som samlar forskare som arbetar med visuell analys inom en rad olika discipliner, som statsvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, konsthistoria, geografi, arkitektur och kulturstudier.

– Vi arrangerar vanligtvis omkring ett dussin öppna evenemang varje år med fokus på nya böcker eller pågående forskning om visuell politik, och jag ser fram emot att fortsätta detta vid Försvarshögskolan.