När demokratin krisar kan hopp bli ett politiskt verktyg

Hur försvarar man demokratin när förtroendet för den sviktar? En ny studie visar hur Bidenadministrationen använde hopp som ett politiskt verktyg för att legitimera sin utrikespolitiska vision om demokrati kontra autokrati.

I artikeln analyserar Sara Wissén, doktorand i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, hur Bidenadministrationen (2021–2025) formulerade sin utrikespolitiska vision under en tid präglad av både internationell osäkerhet och kritik mot den amerikanska demokratin. Resultatet visar att administrationen i stor utsträckning byggde sitt budskap på hopp om demokratins framtid.

– Hopp avfärdas ofta som naivt eller opolitiskt, men studien visar att det kan vara ett viktigt politiskt verktyg, särskilt i strategiska narrativ, säger hon.

En annan berättelse om demokratin

Till skillnad från tidigare amerikanska administrationer, som ofta mer självsäkert beskrivit USA som demokratins självklara ledare och föredöme, målade Bidenadministrationen upp en mer osäker bild. Demokratin beskrevs som skör och ofullständig, men samtidigt värd att försvara.

– Det intressanta är att administrationen inte försöker skyla över demokratins problem. I stället erkänner man bristerna och till och med lyfter dem, samtidigt som man försöker inge framtidstro, säger Sara Wissén.

Analys av tal och strategidokument

Studien bygger på en narrativanalys av strategiska dokument från Vita huset, försvarsdepartementet och utrikesdepartementet, samt tal från centrala personer i den amerikanska administrationen, i kombination med teorier om demokratiskt hopp från filosofi och politisk teori.

Forskningsramverket identifierar fyra centrala delar i demokratiskt hopp:

• att erkänna demokratins brister men ändå hålla fast vid den,
• att se demokratin som ett gemensamt projekt,
• att ha tilltro till att demokratiska institutioner kan förändras och förbättras,
• samt att kunna föreställa sig en bättre demokratisk framtid.

Väcker frågor om hoppets gränser

Att Joe Bidens vicepresident Kamala Harris sedan förlorade valet aktualiserar också frågor om hur långt hoppfulla narrativ räcker när människor upplever att det politiska systemet inte fungerar.

– Frågan är inte unik för USA. Demokratier i många delar av världen står inför liknande utmaningar: hur man berättar om demokratins värde när förtroendet minskar och världsordningen förändras, säger Sara Wissén.